När maskinens intelligens översteg den mänskliga individens, kunde maskinen lägga in prejudikat, för att avgränsa människans handlingar. Den kunde bara äga inflytande över beteenden, men när en människas beteende begränsades gång på gång, blev hon passiviserad och handlingförlamad. Hon kunde inte längre räkna ut om en handling skulle bli avfärdad eller förklarad som onyttig eller betydelselös, eller om den, av någon absurd anledning, ändå skulle bli godkänd. Hellre att ta det säkra före det osäkra, än att riskera ännu en begränsning.

Maskinerna tog över människornas värld, likt de urgamla kackelackorna, krypandes in i minsta vrå och glipa.

De neoidealistiska förespråkare som argumenterade för maskinbruket, i människornas vardag, använde sig som vanligt av att förklara att människorna var värda en bättre tillvaro, än att slita ut sina kroppar och trötta ut sina själar. Varför göra något svårt och krångligt, när en maskin kunde utföra uppgiften bättre, bättre, på kortare tid och utan ansträngning för människan?

Maskinerna kom in i människornas hem för att göra livet enklare och bekvämare, men också för att roa och underhålla. Det fanns i vardagen som elvispar, rakapparater, massageapparater, teveapparater, ljudanläggningar och snart också som smartphones, surfplattor och laptops.

Drönarna var först en lite mer avancerad leksak, men blev snart till effektiva övervakare, över hus och egendom. Personliga drönare kunde sända bilder hem, så att hemmafrun visste när hennes äkta make var på väg från arbetet och var han för stunden befann sig.

Så blev bilarna förarlösa. Det behövdes inte längre någon människa vid ratten, då det snart också kunde betraktas som osäkert och till och med olagligt om en människa styrde och kanske var med om en trafikolycka. Var det en människa som fört fram den förarlösa bilen på en väg, ville inte försäkringsbolaget betala ut någon ersättning. Det förlitade sig mer på roboten och datorn i bilen, än en människa, styrd av hennes känslor och impulser.

Hela processen liknade den gamla traditionen att Tjänaren överlevde sin Herre, att Herren gifte sig med sin Hushållerska, att Chefen konkurrerades ut av sin Sekreterare, när han mer och mer var aktiv på golfbanan, än på sitt kontor.

De stora företagen och koncernerna placerade ut sina fabriker i låglöneländerna, där mänsklig arbetskraft var som billigast och effektivare än bland medelinkomsttagarna. På så vis kunde de fattiga bygga upp en egen industri, kopiera alla de nya elektroniska produkterna på marknaden och snart konkurrera med sina forna arbetsgivare.

Ett nytt argument på arbetsmarknaden var att maskinerna skulle bli till ett komplement till människorna. Neoluddister som Kurt Titahn förstod med en gång åt vart det barkade. Datorer, robotar och cyborger kunde härma och kopiera människorna i deras arbeten, för att kartlägga alla handlingsmönster och med dem också tankemönstren.

När datorerna kopierat människornas alla små rörelser, kunde de överföras till parametrar, programvaror och översättas till att bli till kognitiva processer, för andra automater, robotar och androider.

Maskinerna frigjorde och ledigförklarade människorna, som hade som enda alternativ att bli friställda och att leva på den knappa medborgarlönen.

Annonser