Frihetens förutsättningar.

Friheten, eller upplevelsen av frihet, var det återkommande, i varje nytt sammanhang. Alla människor ville inte ha ökad frihet. Det skulle bara göra dem osäkra och förvirrade. De skulle, likt tamboskap som släpptes ut från en bondgård, tidigt på våren, inte veta vad de skulle ha sin frihet till.

Människor, som neoluddisterna och neoidealisterna, önskade hellre trygghet och säkerhet, än frihet. Friheten kunde vara krävande. Med ökad frihet måste man också ha kunskap, information och tidigare erfarenheter.

Slavarna, i det gamla Aten eller i Rom, gav deras ägare och herrar mer av frihet. Rikedomar gav makt, som kunde upplevas som frihet.

När de första elektriska hushållsmaskinerna kom ut på marknaden, med priser som var överkomliga för familjeförsörjaren, kunde hemmafrun uppleva ökad frihet, med diskmaskinen, tvättmaskinen, dammsugaren, matberedaren, elvispen, gräsklipparen och senare hem- och hushållsrobotarna.

De förmögnare familjerna kunde ha en barnflicka, en hushållerska, en betjänt, en trädgårdsmästare och en chaufför.

För att barnen skulle bli duktigare i skolan, kunde de ha en guvenant och en privatlärare. De kunde ha en egen pianolärare, en anställd som tränade språk och matematik med dem, eller en mer eller mindre anställd ”kamrat” eller ”syskon”.

Barnen förbereddes inför framtiden. Hemmafrun kunde använda mer av sin tid till att ta hand om familjefadern, ta hand om familjens ekonomi, umgås med grannarna, besöka syjuntan i kyrkan, ägna sig åt välgörenhet, göra sig fin och representera familjen.

Hemmafruns syssla blev att upprätthålla familjens sociala nätverk.

Barnen skolades tidigt in till ett framtida yrke och en karriär, i samhällets tjänst.

Annonser