I begynnelsen var upproret.

Andrarterna, till skillnad från människorna, gjorde aldrig uppror. Mot vilka skulle de ha riktat upproret; mot människorna, mot ellekarna eller mot neoluddisterna?

Gjorde inte Adam och Eva uppror mot Gud, när de åt av frukten från Kunskapens träd? Gjorde inte Kain uppror mot Gud, när han mördade sin bror Abel?

Varifrån kom denna upprorslystnad? Varför gjorde inte andra djur uppror mot sitt förflutna, sina föräldrar och gamla vanor och traditioner?

Varför föddes ett fåtal, dessa ”dangerous minds” med upproret inom sig, medan de allra flesta, människorna, lunkade på i samma takt som de övriga?

I den svenska skolan skulle eleverna lära sig i undervisningen att ”ifrågasätta och tänka kritiskt”. Adam, som själv aldrig varit något ”ljus i skolan” tyckte att många elever använde sitt kritiska tänkande till att ifrågasätta varför de över huvud taget skulle lära sig något.

I det industriella samhället var det givet att de flesta människorna i ett litet brukssamhälle någonstans ute på den svenska landsbygden skulle, efter skolan, söka arbete i bruket, i smedjan, vid sågen eller i gummifabriken.

När pojkarna och flickorna tog emot sitt slutbetyg från nionde klassen i grundskolan, var många av dem redan på väg in i vuxenlivet.

Flickorna hjälpte till hemma på gården, den som senare skulle övertas av den äldsta sonen. De lärde sig skriva maskin, sköta bokföringen, servera eftermiddagskaffet och finnas till hands.

Pojkarna lärde sig tidigt att köra traktor, moped, epatraktor och bil. Några av dem blev lastbilschaufförer, andra lärde sig ett hantverk eller blev mekaniker, reparatörer, snickare och byggnadsarbetare.

”Det var dans bort i vägen på lördagsnatten”, så var snart flickorna med barn och pojkarna måste tänka på att kunna försörja sina hustrur och barn.

När sågen lades ner, företagen flyttade in till städerna och det blev ont om arbeten ute på de mindre orterna, fanns inget annan råd än att överge bygemenskapen, hembygden och landsbygden. Som alltid, när det känns otryggt och osäkert, försökte männen och kvinnorna hålla kvar vid traditioner och tänkesätt de upplevt som sina. I storstaden var det ingen som brydde sig. Det fanns roligare saker att göra, än att gå och grunna över ett avlägset förflutet.

Annonser