Än så länge var Egon liten, men en dag skulle han också kunna bli tillsammans med en människokvinna, för att föda en än mer avancerad andranthybrid.

Alla neoidealister var inte heller säkra och trygga med Egon, föreställningarna och fördomarna om den nya, intelligentare, arten på planeten Tellus. Trycken ökade åt alla håll, när de osäkra försökte rösta med fötterna, bli medlemmar i neoluddisterna, gå ur och gå med i neorealisterna, för att sedan hamna i neoidealisternas sällskap.

Egon hade sin självbevarelsedrift i att förbli en nobody, en ingen, osynlig och ointressant. Såsom en människa borde han valt att vara social och extrovert, men han sökte sina egna vägar och valde det introverta livet. En livsstil som han skulle ha känt igen sig i, hos Turid Frånlandsvind, Johans två år yngre syster.

Hans hjärna var som ett oskrivet blad, ett läskpapper eller torr jord som längtade efter livets vatten.

Björn Ìsbjörnsson, bibliotekarien på Dreva Bruk och SpåRätt Kunskaps- och informationscenter, hade samlat in all möjlig kundskap och erfarenheter, från de andra i stjärngänget, med Kristin Frånlandsvind, bonden Gustaf Blom och EarthStar Ufo- och Astronomiförening. All den tysta kunskap, analoga och digitala avtryck som Björn systematiserat och arkiverat.

Ellekarna hade hoppats på att all denna information skulle kunna överföras från SpåRätt och vidare till andrarterna Baltazar, Gustaf 1, Brittan och Bill. Därför blev de förvånade och misstänksamma, när Egon istället valde att söka sin kunskap hos sin biologiska moder Maria. Hade allt deras samlande, forskande och utvärderande, varit helt och hållet i onödan, värdelöst?

Annonser