Egon var van vid att använda sig av den urgamla metoden ”trial and error”; försök och misstag. Det var det sätt som de flesta arter funnit fram till sin nuvarande livsform, genom evolutionen. De som begått misstagen hade kanske klarat sig. De övriga lärde sig av de som gått under. Av en händelse träffade han privatflygaren Peter. Peter var annorlunda, intressant och, i Egons tycke, spännande.

Peter hade en flygande bil. När bilen skulle flyga, fälldes ett par vingar ut som blev till flygplansvingar. Peter hade lovat Egon en flygtur, från Stockholm till Schweiz.

Bara några veckor tidigare hade Egon, äntligen, fått tag i en egen lägenhet. Den fanns i nedra botten, på marknivå eller till och med källarplanet, i ett gammalt hus på Långholmsgatan 11, vid Hornstull. Egon hade fått hyra bostaden mycket förmånligt, men den bestod av flera rum och dolda skrymslen.

När Peter och Egon skulle göra sin flygtur, frågade Egon om han kunde ha med sig Mariah, Hå.

   Visst, det går bra det, sa Peter glatt.

Hå och Egon väntade på Peter i Egons bostad. Lite försenad dök Peter upp, gick in i lägenheten och såg sig omkring.

   Helt otroligt, sa Peter, men i den här lägenheten har jag faktiskt bott, en gång. Det var några år sen nu. Men den ser exakt likadan ut.

   Vad märkligt, sa Egon.

   Mycket, sa Hå.

   Jag minns, sa Peter, att den är så konstigt byggd. Det är som om den består av fler golvplan samtidigt. Med trappor emellan, upp och ner.

   Jag har inte hunnit så långt, sa Egon, sedan jag flyttade in. Det finns så mycket grejor överallt, som jag måste göra mig av med.

   Javisst, sa Peter, men nu ska vi ut och flyga!

   Det ska bli kul, sa Egon.

   Det tycker jag med, sa Hå.

De tog med sig Egons och Hås väskor och lastade in det i flygbilens bagageutrymme. Både Egon och Hå var noga med att spänna på sig säkerhetsbältena, för att sitta tryggt och säkert i det lilla planet. Egon kom speciellt ihåg efteråt att han dragit säkerhetsbältet över en spärr, för att det skulle stanna kvar på samma plats, utan att halka eller åka av.

De körde ut mot Västerbron. Peter körde först lugnt, men så var det som om något for i honom och han började krocka och stöta på en liten bil framför dem.

   Jag måste ha mera utrymme, sa han. Den där bilen ligger för nära, för att jag ska ha tillräckligt med fart för att lyfta!

Egon sa inget då, men han tyckte inte om det. Var Peter så ivrig och hetsig i humöret, kunde han visa sig vara en farlig eller otrevlig person.

Flygbilen lyfte och de for en liten sväng bort mot Essingeöarna. Peter landade på Stora Essingen.

   Det är nåt jag måste hämta. Vänta här, sa Peter och försvann.

Då han var borta, sa Egon till Hå:

   Är han inte underlig? Ska vi verkligen följa med? Tänk om han hittar på nåt galet?

   Vi struntar i det här, tycker jag, sa Hå.

   Jag med, sa Egon.

När Peter kom tillbaka började han med en gång tjata på dem att de måste ha på sig säkerhetsbältena.

   Det hade vi, sa Egon förvånat.

   Det är sånt som vi måste vara noga med, sa Peter. Annars kan vi åka fast!

   Vi följer inte med, sa Egon.

   Vi är nöjda med den här lilla turen, sa Hå.

   Så kan ni inte göra! Nu är ni så goda att följa med. Allt som jag har gjort och förberett!

   Vi följer ändå inte med, sa Egon.

Så vände de om och glömde sitt bagage i flygbilen. Peter stod kvar och tittade ilsket på dem.

När de kom tillbaka till Egons lägenhet, ville de förbereda för att äta lunch tillsammans. Det dröjde inte länge förrän fastighetsskötaren dök upp.

   Hej, sa han. Jag vill bara kolla att allt är helt, här i din nya bostad!

   Jodå, det är inget fel på den.

Egon var lite misstänksam, efter osämjan med Peter. Tänk ifall Peter kände fastighetsskötaren och var ute efter att förstöra lås eller gångjärn? Då skulle det vara en enkel sak för Peter att komma in hos dem, när de låg och sov eller inte var hemma.

Kanske att de var alltför misstänksamma, men Egon ville vara säker på att Peter inte skulle ställa till det för dem, efter att de hoppat av från resan. Vissa människor kunde vara hämndlystna, impulsiva och oförutsägbara.

Medan fastighetsskötaren rumsterade om i förråd och dolda utrymmen, kom en hantverkare som också ville ordna och fixa. Han fann och öppnade en dörr som knappt var synlig i väggen bredvid ytterdörren.

   Har ni sett det här, vände han sig om och frågade.

   Vad då, undrade Egon.

   Jo, sa hantverkaren. Här inne finns det en lucka och om ni öppnar den, så går den ut till ett brevinkast. Det kan vara bra att veta; att ni har förbindelse direkt ut till gatan, här?

   Vad kan det vara för nåt, undrade Hå.

   Det där, sa fastighetsskötaren, är från tidigare hyresgäst. Det var ett företag som hade den här lokalen och hyrde ut gamla videofilmer, på VHS-band. När kunderna lämnade tillbaka filmen de hyr, lade de dem i det där inkastet.

Annonser