Neoidealister och neoluddister var överens om att försöka, på lite längre sikt, få ner antalet människor på Tellus, från femton miljarder individer, till högst tre miljarder.

Slavar, livegna, fångar och lågavlönade egendomslösa hade utgjort det största kapitalet när Europa och Västerlandet expanderade utöver dess begränsningar, mot de nyupptäckta kontinenterna Afrika, Asien, Australien, Syd- och Nordamerika, Arktis och Antarktis. De nyfunna folken och kulturerna kunde bli till forskningsobjekt, men framför allt till arbetskraft, till plantager och odlingar, eller besättningar, tjänstefolk och bärare.

Filosoferna fortsatte att diskutera och debattera vad som kännetecknade en Människa. Tidigare i historien lyfte man fram egenskaper som fysisk styrka, snabbhet och makt. Efter Upplysningen inriktade man sig på svar på frågor om begåvning, intelligens och utvecklingspotential. Det var ju tydligt för dem att människor, ”gudlösa hedningar”, ”ociviliserade barbarer”, okunniga och oförståndiga analfabeter, inte ”förstod sitt eget bästa”. De levde kvar, som de troligtvis alltid hade gjort, i stenålderns grottor, jagandes villebråd med pilbåge, spjut och slunga, för att överleva, men vad mera?

Européer indelade de nyupptäckta i beskrivningar av ”utseende” och ”egenskaper”. Eftersom det gynnade deras egna drifter, behov och begär, antog de att det fanns dolda förbindelser mellan ett visst utseende och en viss egenskap. En vacker, rik och mäktig europé var naturligtvis också begåvad, intelligent och handlingskraftig.

Den första reaktionen på maskinernas inträde i människornas världar, verklighet och vardag, störde inte någon alls. Den andra reaktionen uppstod bland de människor som tidigare kunnat försörja sig själva och sina familjer och anhöriga, på enkelt arbete de utförde i verkstäder eller ute i skog och mark, med dragdjur som arbetskraft. Så uppstod konflikten mellan tillverkare, manufakturer, fabriker å ena sidan och ludditerna, å den andra.

Storbritannien, med städer som Manchester, tillverkade bomullstyger av bomull de köpt från ägarna till bomullsplantagen i Sydstaterna, i Amerika. Socker och andra kryddor kom från andra plantage, i Nord- och Sydamerika.

Det nordamerikanska inbördeskriget kom att handla om Slaveriet och de svarta människornas fri- och rättigheter. Det var en följd av Upplysningstiden, men också Magna Charta och radikalare tolkningar av Bibeln. Var inte också den svarta människan, Guds skapelse?

Humanisterna var ivriga att framhålla de upplysta människornas ideal, men var det verkligen endast idéer som påverkat utvecklingen av frihet för slavarna och andra kroppsarbetare?

Ångmaskinen och senare maskiner som drevs av fossilt bränsle, ersatte människornas arbeten ute på fälten, för att skörda, packa och transportera. Hästarna försvann, för att ersättas av lokomotiven som drog godståg och varor runt i USA. Ångbåtar och fartyg med motorer, forslade varorna över från USA till Europa. Med moderniseringen blev USA snart världens mest tekniskt avancerade och framgångsrika land och kontinent. Varför använda mänsklig arbetskraft, när maskinerna var så mycket effektivare och pålitligare?

De som följde utvecklingen kunde se att den bara gick åt en riktning; fler maskiner och färre människor.

Det utlöste konflikter i samhället, när människorna, medborgarna och invånarna, ville tjäna mer pengar, men arbeta mindre. Hur skulle den ekvationen gå ihop?

Fabrikerna och masstillverkningen möjliggjorde ökad försäljning av varor och tjänster, när företagen kunde sänka priserna och samtidigt tillverka mer, till lägre kostnad.

Inom konfektionsindustrin frågade man sig att; varför tillverka en enda dyr kostym, som bara ett fåtal hade råd att köpa och använda, när serietillverkade kläder med standardmått, kunde ge så mycket mer intäkter. Förr, före industrialismen, skar en skräddare till en kostym, enligt speciella önskemål från en enda kund och beställare. Därtill kunde skräddaren applicera guld, silver, ädelstenar och komplicerade mönster på de utsökta, unika kläderna. Redan då uppstod det moden, när de eleganta snobbarna, kungarna och kejsarna, adelsmännen med deras vackra och sköna hustrur och älskarinnor, imiterade och tävlade om vem som var mest modern och i ropet.

Deras anställda, hovet och tjänstefolket, ville inte vara sämre. Det hände att någon tjänare eller hålldam fick ärva och överta de bättre ställdas kläder och accessoarer. Därmed spreds moden och stilar också över till de lägre stånden. Med maskinerna och industrialismen kunde hantverkare tillverka kläder, skor, möbler och bruksföremål, billigare och enklare än det som människorna tidigare gjort själva, vid hemmets härd.

Med de senaste tillverkade varorna i butikernas skyltfönster och i tidningarnas annonser, lockades människor till att tycka bättre om det masstillverkade, än det hemmagjorda och lite ”amatörmässiga”.

Annonser