Historien var den materia, en naturresurs och ett råmaterial som människorna kunde använda för att bestämma riktning och skapa mening om dem och deras anhöriga, in i framtiden. Det fanns inget syfte med att återskapa gamla historiska händelser och förlopp, bara för att de varit gynnsamma för de människor som levt då.

I perioder kunde människorna leva i säkerhet och trygghet. Det gav dem upplevelser av stabilitet och möjligheter till att leva ett normalt vardagsliv. Ändå var det orostider som gett människorna nya förutsättningar och strategier till att möta framtiden.

Ludditer och deras senare arvtagare neoluddisterna ville leva sina individuella och kollektiva liv i återupprepningar av rutiner, i vardagshändelser och traditionsbundna arrangemang och evenemang. Visst kunde det vara trevligt och trivsamt, under en tid, tills att det blev alltför enahanda och enformigt.

Under tusen år fortsatte människorna att kriga, från fältslag till krigsherrar, stater, nationer och länder gick i krig, för att erövra mark, ta rikedomar i krigsbyten, komma över naturtillgångar och råvaror.

Då var det fortfarande soldaternas antal och krigsherrarnas list som kunde ge segrar och fördelar, in i en snarlik framtid, med den de upplevt från förr.

Det var inte så konstigt att det var männen som var ute i krig, då kvinnorna ansågs tillhöra krigsbytet. Med krigens återkommande förlopp, blev fiendens soldater till slavar, för att senare bli till det segrande landets nya befolkningar.

Flickor och kvinnor blev till fruar och hustrur. Det motverkade inavel och ledde till nya kunskaper och erfarenheter, från fiendens levnadssätt och traditioner.

Annonser