Maskingänget hade haft ett möte om att finna en strategi mot neoluddisternas ständigt återkommande ”förr”. De satsade på en stor reklamkampanj med orden:

”FÖRR”, ÄR DU KLAR MED DET?”

De sände orden digitalt i alla tänkbara former av media, men satsade också på gamla knep, som bildekaler, klistermärken, flygblad, sandwichmän, lättklädda damer med glättig min som sjöng en sång med denna refräng.

När den första delen av kampanjen var avslutad, började nästa, nonstop:

”FRAMTIDEN GÅR INTE I REPRIS!”

Så ut med den, innan neoluddisterna hunnit ladda om.

Nästa steg var att: ”VÅGA SPRÅNGET INNAN DET ÄR FÖR SENT!”

Det var ett mycket svårt och ansvarsfyllt projekt, eftersom många neoluddister inte ens förstod vad ”språnget” var för något. Språng från vad? Språng över vad? Språng till vad?

Fabian följde SpåRätts strategi och taktiska abrovinklar. Han tyckte att de innebar alltför mycket av pekpinnar och viktigpetteri. Det kanske var av betydelse för de äldre, som var vana vid tillsägelser, uppmaningar och utropstecken. För de yngre av de som fortfarande trodde att det funnits ett riket ”Idyllien” i ett alltid hägrande ”förr”, betydde inte ord och förståelsen av deras olika meningar så mycket. De var vana vid mobilernas och datorernas snabba skiftningar.

Fabian kom att tänka på Zanna Topp. Vart hade hon tagit vägen? Höll han på att glömma henne, mitt i allt letande?

Han visste vilket som var hennes favorittillhåll. Ett gammalt litet kafé, dammigt och inte med världens bästa hygieniska förhållanden, där hon satt och läste, antecknade och hittade på idéer till allt möjligt.

Han låste ytterdörren, öppnade porten och steg ut på den som vanligt så trafikerade Långholmsgatan. Han kastade sig mellan bilarna, för att stöta upp den tröga dörren och nästan ramla ner för en brant trappa, ner till kaféet. Jodå, där satt Zanna Topp vid sitt stambord.

   Hej Fabian! Vad kul att se dig. Ska du ha en kopp kaffe?

   Nja, nä, jo, javisst! Ja, vänta!

Han gick fram och hällde upp en kopp kaffe ur elbryggaren, lade en dammsugare på en assiett, betalade den gamla ägarinnan som satt innanför disken och gick iväg till Zannas bord.

Annonser