Fabian smakade på kaffet och tog en färsk kanelbulle i ena nypan. Den var mjuk, men med lite hård yta, gyllenbrun i färgen, men med ljusare insidor, in mot spiralrörelsen. Han skulle just ta en tugga, när Zanna nyfiket frågade:

   Vad tycks?

   Jodå, sa Fabian, kaffet smakar kaffe, men annorlunda. Gott, men långt ifrån det som jag är van vid, från matlagningsroboten. Det här är, han tänkte efter, inte så starkt i smaken, men ändå mer arom…

   Dricker man det uppe i Norrland, kan det hända att de har lite, bara en gnutta, saltkorn, i. Det för att smältvattnet från fjällen och glaciärerna inte innehöll så mycket av naturliga salter och mineraler.

   Jaha, sa Fabian och såg fundersam ut.

Han tog en stor tugga av kanelbullen. Den var söt, med smak av smör, kanel och någonting annat.

   God, sa han med ett gillande i rösten.

   Jag hade en aning äkta vaniljpulver i, för att få lite extra stuns i smaken. Så gjorde alltid min mamma. Det hade hon lärt sig av min mormor.

   Vilka komplicerade släktförhållanden, sa Fabian lite ironiskt.

   Nu vet jag ju lite om dig och din hemlighet, sa Zanna, men annars skulle jag inte fatta vad du menade, sa hon och log tillbaka. Vad har du hållit på med idag? Samma ändlösa forskning?

   Ja, det kommer aldrig att ta slut. En ändlös källa att ösa ur. Men du kanske kan hjälpa mig, med en sak?

   Vad då?

   Jo, förstår du, jag misstänker att neoluddisterna och nostalgisterna har en ny strategi?

   Ja, det har väl alla, eller hur?

   Jo, men det här är nog lite speciellt, mer än vanligt. Eller vad tror du?

   Berätta mera!

   Neoluddismen är ju, sedan ledaren Kurt Titahn dog, gått tillbaka och nästan försvunnit. Men, vad händer?

Zanna tog den sista tuggan på sin första kanelbulle och fortsatte med en till.

   Vet inte?

   Jo, de startar först ett mycket oansenligt och litet, löst sammansvetsat gäng med namnet: ”Svartråttornas barnbarn”.

   Då kan de inte vara så stora. Svartråttorna, vilka var det?

   Ett slags förstadium till en terrorgrupp, som i sitt försök till att kapa det andra stjärnskeppet från SpåRätt, som skulle till Ellek, gjorde något misstag så att både SpåRättskeppet och deras egen farkost sprängdes i bitar. Efter den olyckan fick de inte längre samma stöd från Kurt Titahn, men fortsatte ändå att bygga upp andra hemliga celler och nätverk. Vissa av dem verkligen aggressiva och desperata, med långtgående planer till att spränga SpåRätts områden i SpåRätt Star City of Scandinavia och SpåRätt Eurasia, med hemmagjorda bomber och andra terrorattacker. Det blev aldrig klargjort om det verkligen var de som utfört dåden. De tog aldrig på sig ansvaret och hörde heller aldrig av sig, varken förr eller senare.

   Prata inte så mycket nu, utan drick upp kaffet så får du en påtår! Smaka på sockerkakan! Det är en tigerkaka, med vanilj och choklad. Har verkligen lyckats med den, om jag får säga det själv…

   Visst du har rätt. Ska ta en paus…

De drack kaffet och Zanna fyllde på mer. Fabian åt en sockerkaksbit och smakade på en av kakorna.

   Gott, sa han och smackade högt och ljudligt. Han hade ännu inte lärt sig alla etikettsreglerna.

   Okej, nu får du fortsätta!

Han lutade sig lite tillbaka på stolen, tillverkad av samme snickare med sama stil som bordet framför dem, av furu.

   Så dök de upp i en intern tevesändning från Australien och Oceanien och förklarade att ”Svartråttornas barnbarn” övergått till det nätverk som på längre sikt skulle ha större möjligheter till att ta upp kampen mot SpåRätt. De kallade sig nu för: ”Nostalgisterna”.

   Då skulle de vara här och smaka på det här kokkaffet, kanelbullarna och resten! Då skulle man nog få mycket beröm!

   Helt säkert! Jättegott, Zanna! Stort tack för allt du har gjort och lagat!

   Bara kul att få komma hit och se vad du pysslar med, mitt i röran. Fortsätt!

   Det jag inte kan förstå, är vad de kan mena med: ”på längre sikt”?

   Ingen match. De håller på att skapa en sån som dig.

   Som mig? En andhryb?

Annonser