Det var en sak att sitta framför den smarta 3D-teven, virtuellt förstärkt och med berömdheter och kändisar så nära att man nästan kunde ta på dem. Men en annan att kunna gå ut, dansa och ha kul, med andra medborgare på Stockholms gator och torg.

Mich och Zanna hade kommit fram till några årtal som var mer intressanta än andra:

Upplysningstiden medförde att människor med både andliga och materiella resurser kunde omsätta sina teorier i upplevelser, experiment, erfarenheter och nya teorier. Det satte ett hypotetiskt årtal till år 1650, någonstans i Europa, mellan Tyskland, England, Frankrike, Italien, Spanien och Nederländerna. Det fanns vissa tecken på att Upplysningstiden också påverkade och påverkades av Nordamerika och det blivande Amerikas Förenta Stater. När flera filosofer och politiker försökte formulera det som skulle bli till:

”Människans Fri- och Rättigheter”.

Så uppstod Industrialismen. Ändå kunde man inte säga att Ludditerna fanns innan sägnen om Ned Ludd, avbildad cirka år 1800. Men maskinernas påverkan på människornas liv hade ändå kommit tidigare. I Sverige med Christofer Polhem och hans maskin som tillverkade delar till Stjärnsundsuren.

Det uppstod senare en rörelse bland befolkningen mot den nya tidens moderniteter, av klockor, järnvägar, vävstolar och annat som verkade hänga samman med att lättare och inte så kvalificerade arbetsuppgifter försvann från dåtidens arbetsmarknad.

Industrialismen gav människor från landsbygden och hembygden nya arbetsuppgifter med högre löner och bättre arbetsvillkor. Med Industrialismen och Kapitalismen, kom också ideologier som Liberalismen och senare Socialismen och Kommunismen. Då, på den tiden, i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet, var nog ändå Slaveriet och Kolonialismen de starkaste bidragen till Den Industriella Revolutionen. Varifrån kom sockret och bomullen, om inte från fälten där slavarna arbetade, i de amerikanska Sydstaterna utefter den amerikanska södra kusten?

Då skrev Karl Marx Det Kommunistiska Manifestet, med orden:

”Proletärer i Alla Stater, Förenen Eder!”

Det var bara det att Karl Marx helt missat aspekten om Naturen och Miljön. Karl Marx var en antropocentriker och ingen miljömedveten framtidsspanare. Han var messianskt uppfostrad, med en förhoppning om att alla människor skulle kunna bli befriade och frigjorda, men, från vad? Från arbetet, lönen, arbetsvillkoren eller de slitsamma, nedbrytande och enformiga industriarbetena?

   Det ska komma en dag, utropade socialistiska agitatorer som, i Sverige, Agust Palm, när Staten och Arbetarrörelsen tar över ägandet av fabrikerna, tillverkningsprocessen och det ekonomiska mervärdet.

Men, undrade säkert några, redan då:

Ska alla bli kapitalister, borgare och ägare?

På bara några århundraden ökade den mänskliga befolkningen på planeten Tellus från en miljard till tio miljarder individer. Skulle verkligen alla dessa människor kunna leva ett luxiöst liv, dag efter dag, med att bada i champagne och leva livets glada dagar, på den franska rivieran?

Två världskrig senare, i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, ökade människors medvetenhet om hur världen och verkligheten egentligen såg ut. Det var då som neoidealisterna tog avstånd från neoluddisterna och började rikta sina blickar ut mot rymden:

Kan man verkligen bo där ute? Kommer människorna att frivilligt vilja bege sig dit ut, för att aldrig mer återvända till deras hembygd; planeten Tellus?

Annonser