Människornas sätt att tänka och handla på, var i stort sett inte annorlunda än andra större däggdjurs; de tänkte tillsammans och kom gemensamt fram till vad de skulle tro och tycka, i vardagslivets oengagerade slit. Det var rätt att tänka fritt, men eftersom ingen sökte bevis för att det var möjligt, kom alla fram till samma idéer och målsättningar.

Så gick det till också bland neoidealisterna, men de gav ett, om väl litet, men ändå, utrymme till att ifrågasätta och kritisera det som ingick i det Stora Självklara.

Neoluddisternas sista försök till revolution och till att överta makten och initiativet från de allt starkare neoidealisterna, uppstod när samhället och staten skulle införa den förarlösa bilismen, med flygande, förarlösa bilar och drönare. Bilen var för varje stolt, fri och oberoende privatperson och småföretagare, den högsta formen av personlig frihet och integritet.

På grund av bilismens framfart och aggressiva ideologi, valde man inom SpåRätt Eurasia att återkalla alla bilar och fordon som var begagnade eller där delar av bilen ersatts med nytillverkade reservdelar.

Det var redan trångt på gator och torg, när bilisterna, ofta neoluddister ville hävda sin medborgerliga plikt till att framföra sitt fordon, där de ville och där de kunde. Det fick konsekvensen att människorna dubbelparkerade, så att andra bilar inte kom fram. När inte gatorna och torgen räckte till som parkeringsplatser, ställde man bilen, i politiskt trots, på trottoarer eller, där det var möjligt, provisoriska parkeringsplatser.

Politikerna gjorde vad de kunde för att förbättra för bilisterna med framkomligheten och möjligheterna till att ställa bilen, någonstans. Det var då man införde lagen om förarlösa, flygande bilar. Alla bilister och innehavare av motorfordon, måste inom en begränsad tid, ersätta sin gamla bil med förarplats, ratt och pedaler, med en datoriserad, förarlös bil, med möjlighet till att flyga, minst, två meter över markytan.