Mich, i sina spaningar bakåt i tiden, hade funnit en riktigt gammal hitlåt med en sångerska som kallades för Cher. Hon sjöng om ifall hon kunde återvända i tiden:

”If I could turn back time…”

Det var precis, exakt, det som Kurt Titahn och neoluddisterna hade velat, men de var blinda för, eller vägrade att inse; att tiden bara kunde gå i en riktning. Annars skulle tillvaron och människornas liv på jorden bara bestå av att upprepa allt ännu en gång som redan var gjort och som redan fanns på plats, i verkligheten. Det var som att eftersträva att uppfinna Hjulet på nytt, varje dag och dag efter dag.

Så, vad var det som hände i Europa, i början av 2000-talet?

Barn och ungdomar hade blivit alltmer nihilistiska och solipsistiska. De trodde inte på någonting, eller bara på sig själva. Något annat, högre och större, fanns inte i deras ensamma och isolerade vardag.

När EarthStar Ufo- och Astronomiförening, en skolförening från Enköpings Enskilda Gymnasium och Samskola, tog kontakt med hjärngänget vid Dreva Bruk och Breda Hjärnbruk, var det just ett sådant initiativ och möte som kom att påverka mänsklighetens historiska utveckling, bara av en lycklig omständighet. Det var ju Ylva, Johans fru och livspartner, som kom på att EarthStar kunde hålla till i det lite förfallna växthuset, som fanns inne i trädgården till Dreva Bruks herrgård. Ordförande Ludde, sekreteraren Lotta och kassören Nicke satte omedelbart igång med att rusta upp växthuset, för att fylla det med dokument, material och arkiv om flygande tefat, utomjordingar, närkontakt och märkliga järtecken och händelser. De hade ju som sin idol och favoritförfattare, journalisten Clas Svan. Alla hans böcker och tidningsartiklar fanns i deras hyllor. Nu var det bara att flytta över dem från skolan till den nya lokalen i växthuset.

Detta var som en clinamen, en oerhört liten avvikelse bland alla de vardagliga rörelsemönstren som kom att påverka hela Sveriges, Europas och övriga världens inställning och attityder, om ”Framtiden”.

Med neoluddismen hade nihilismen och solipsismen bara ökat, som en rullande snöboll i en snöklädd nedförsbacke.

Det kunde vara svårt för människor att skilja nihilismen från realismen och solipsismen från egoismen. Hur visste man vad som var sant, riktigt och verkligt, bara för att någon expert sa det i teven, i tidningarna eller ute på nätet? Hur skulle ett barn eller ung människa förstå att också andra levande varelser upplevde, kände och kunde minnas, precis som de själva?