Psykoarkeologi.

Mich hade läst Nickes texter och doktorsavhandling om: ”Språkets Arkeologi”.

Det var ”Ludde”, Ludwig, ”Lotta”, Charlotte och ”Nicke”, Dominque, som utgjort styrelsen i skolföreningen EarthStar Ufo- och Astronomiförening i Enköpings Enskilda Gymnasium och Samskola. Ludde var ordförande. Lotta var kassör och Nicke var sekreterare. En dag hade de kommit till Dreva Bruk och Breda Hjärnbruk för att fråga om de kunde få låna en lokal till sin föreningsverksamhet. Den de haft tillgång till i skolan, var för liten, trång och mörk, för att de skulle få plats med teleskop, kameror och annan utrustning. Dessutom växte deras arkiv av tidningsurklipp, böcker, fotografier och egendomliga föremål. Ylva gav dem tillåtelse och tillträde till det gamla, lite förfallna växthuset, nedanför herrgårdsbyggnaden, vid Dreva Bruk. Det tog inte lång tid förrän de etablerat sig och blivit goda vänner till hela familjen Frånlandsvind.

Nicke skrev sin doktorsavhandling om sin teori hur språket hos människor fanns i abstrakta lager på lager, från historien och framåt. Många ord lagrades i människornas medvetanden, för att glömmas bort eller få en annan, ny betydelse. William Shakespeares engelska kunde mycket väl förstås av en nutida engelsman, men tolkningen av innehållet skulle få en nutida betydelse. Shakespeares egen skulle bara vara helt begriplig för en person från samma tid.

Språket, förståelsen och tolkningarna, förändrades genom tiden. Varje ord och begrepp kunde bara förstås i ett sammanhang som kunde vara obegripligt eller bara nonsens, för en människa av idag.

Det fanns förstås sådana som Nicke som gärna grävde efter fyndigheter i språkets betydelser och användningsområden. De kunde till en viss del bättre förstå hur ett ord använts i ett tidigare sammanhang. Hur förklara det för människorna som levde flera hundra år senare, med datorer, internet, dataprogram som kunde tolka orden, med hänvisningar till språkliga sammanhang?

Mich trodde att han förstod Nickes poäng. Han hade läst någonstans att psykoanalytikern och läkaren Sigmund Freud liknat sin egen profession med Arkeologin. Själens arkeologi. Det som Mich kom att kalla för: ”Psykoarkeologi”.

I Isaac Asimovs böcker om Stiftelsen, fanns en forskare med namnet Hari Seldon. Hans bidrag till mänskligheten var ämnet: ”Psykohistoria”. Det var ett ämne som faktiskt fanns i verkligheten, men Asimov, som var ateist och vetenskapsman, hade nog en egen tolkning av ämnet, forskningsområdet och den vetenskapliga teorin. Det var nog också Asimovs konstnärliga frihet, till att skapa en egen myt i science fiction-berättelsen om Stiftelsen. En del av den myten var att ingen i samtiden skulle kunna förutsäga eller bestämma vem eller vilken som förde ”psykohistorien” framåt. Mich trodde att det kunde finnas en likhet mellan Jim Leggs Ådran och Isaac Asimovs och hans huvudperson och hjälte Hari Seldons ”psykohistoria”.