Rymdstäderna utanför solsystemet.

Det som är känt ute i den yttre rymden, visste Mich, har en beteckning, ett namn eller ett nummer. Mich letade, men kunde inte finna något annat svar, än att solsystemet runt planeten Tellus, inte hade något annat namn, än: ”Solsystemet”, på engelska The Solar System. Det var konstigt!

I någon slags arkivarisk systematisk ordning, borde Solsystemet, logiskt, följdriktigt, heta till exempel: ”Tellus Solar System”, kanske förkortat till ”TSS”, eller, ännu enklare: ”A1”, eller ”Alfa One”.

Såsom andhryb och icke-människa, kunde Mich förstå hur människorna tänkt. Det som kunde sägas utgjorde kärnan i det Stora Självklara; att Livet, Världen, Tiden och alla de andra dimensionerna, börjar med ett: ”Jag” eller ett ”Vi”. Det var så Människans och mänskligheten solipsistiska det Stora Självklara hade kommit till.

I begynnelsen, om det funnits en sådan tidpunkt eller ögonblick i historien, kanske The Big Bang, den Stora Smällen, när människorna blev medvetna och till Homo sapiens sapiens. Om det fanns ett sådant födelseögonblick i mänsklighetens historia, så var det när någon uttryckte ett ord för sig själv och sin egen ordning. Det som den franske upplysningsfilosofen René Descartes uttryckt med sitt: ”Cogito, ergo Sum”. Ofta översatt till: ”Jag tänker, alltså finns jag”, men troligtvis mer korrekt: ”Jag tvivlar, alltså är jag”. För att ett tvivel ska kunna uppstå, måste tvivlet ha en orsak. I det här fallet den som tvivlar på sin egen existens.

Varje folkslag, från inuiterna i norr, till aboriginerna i Australien eller Bushmännen i Sydafrika, hade ett eget namn på sig själva. Det som stod för att de var människor och därmed var annorlunda alla andra varelser omkring dem. Ändå fanns en tradition av om någon eller något som inte var som de: ”De Andra”, eller ”Den Andre”. De som kunde vara deras fiender i grannbyn, grannlandet, eller ett påhittat, uppfunnet folk, av gudar, demoner, troll, älvor eller bara ”De Osynliga”. De Osynliga hade under 1900-talet kommit att kallas för ”Extra Terrestials”, utomjordingar eller de som kommit flygande med flygande tefat, eller befann sig i någon hemlig bunker hos NASA, eller i Area 51.

I den irrationella rädslan eller skräcken, fanns också en utmaning om en kamp och en seger. Att segra över en motståndare, i en ärlig kamp mellan två jämlika, innebar att erövra det från motståndaren som var det allra mest värdefulla. Det som kunde ses som motståndarens främsta begåvning, egenskap och specialitet.