Orden som försvann.

När människorna gick ”outspace” och flyttade ut allt vad de ägde och hade, ut i rymden, lämnade de bakom sig många idéer, ord, begrepp och vanor. Vad kunde någon mena med ordet ”mossgrönt”, när ingen ens visste vad ordet ”mossa” betydde?

Maskingänget hade hoppats att både det Stora Självklara och den Stora Glömskan skulle försvinna, när den största delen av mänskligheten lämnat planeten Tellus bakom sig, för att, på vinst och förlust, bege sig ut i rymden och framtiden.

De ord som inte kunde fästa på något, inte kunde avse något och som inte kunde associeras till något, blev snart betydelselösa och utan svar. Alla de ord som Nicke skrivit om i sin avhandling om: ”Språkets Arkeologi” och de uttryck som Mich försökt beskriva, i sitt eget uppfunna forskningsämne: Psykoarkeologi”. Om inte verkligheten bestod av ord, så gjorde åtminstone det medvetna psyket det.

Den upplevda verkligheten på jorden skulle motsvaras av den virtuella, i drömmaskinerna. I drömmen kunde det finnas både mossa och mossgrönt. Men vad skulle människorna använda det till? Det var som med en vacker regnbåge, en stor och skön upplevelse, men utan annan praktisk funktion.

Behovet av att samla hade varit av stor betydelse, i livet på jorden. Ute i rymden fanns varken något att samla, eller det nödvändiga utrymmet som skulle behövas för att kunna spara på och lagra samlingen. I drömmaskinen kunde varje användare och drömmare ha sina samlingar av allt möjligt, nästan som om de vore fysiska objekt, med längd, vikt, former och färger.

Ändå, hade Mich kommit fram till; var det ord, betydelser, meningar och idéer, som försvunnit.

På jorden hade det funnits återvinningscentraler, grovsoprum, containrar att lägga skräp i och butiker, auktioner och loppmarknader, för sådant som var möjligt att återanvända, eller bara som roligt och märkvärdigt från förr.

Mich tittade på sitt steganografiska dockhus. När det blev så dags, skulle han montera ner det, för att plocka fram alla de gamla arkiverade dokumenten och anteckningarna. Fram till dess, skulle han börja samla på ord som han trodde skulle försvinna, ner och in i den Stora Glömskan. På jorden hade detta haft en viss nytta, mening och betydelse. Med orden kunde människorna återkalla föremål som gav dem upplevelser och minnen från sådant som de varit med om tidigare; souvenirer.

Ute i Eksta, SpåRätt Outspace of Stockholm, fanns inget sådant utrymme eller behov av att känna till något från tiden med livet på Tellus. Vem kunde minnas Annelis orv, handtaget till en gammaldags lie, när ingen skulle veta vad en lie var eller vad man skulle använda den till. I rymdsamhället fanns det konstgjort gräs, men det växte inte så högt och det fanns inga kor att mata med hö, för att från dem få mjölk till kaffet, smör till brödet eller grädde till födelsedagstårtan.

Annonser