Det är ju kraven som ständigt ökar, på specialister och experter, sa Mich.

   Ja, det är det som är paradoxen, sa Zanna. Alla blir allt duktigare inom samma område, vilket minskar intresset för andra okända områden som inte verkar ge nån belöning eller uppmärksamhet. Här ute i rymden kommer det inte bli lättare. Igen är vi begränsade av var vi bor och av vår miljö.

   Men alla bor ju i samma miljöer, under ramverket. Det borde väl ge alla samma möjligheter?

   Har du hört talas om Zenons paradox?

   Ja, det känner jag igen.

   Zenons paradox finns i två versioner. I den ena är det en pil från en pilbåge som alltid först måste passera halva sträckan till den sträcka som den skulle ha avslutat i sin fullbordan. I båda fallen vill Zenon lägga fram bevis på att Rörelse är en omöjlighet, eftersom det som rör sig för varje nytt moment måste stå stilla.

   Ja, just det. För var gång måste pilen ha passerat hälften av den hela sträckan, hälften av hälften av den sträckan, och så vidare. Paradoxen är att pilen till slut aldrig har skjutits iväg.

   Den andra paradoxen kallas ibland för Haren och Sköldpaddan och ibland för Akilles och Sköldpaddan. Vitsen är att det är en kapplöpning mellan en part som är mycket långsam mot den andra parten som är oerhört snabb. När den snabbare har hunnit en viss sträcka, har den långsammare hunnit bara en liten del av samma sträcka. Paradoxen går ut på att den långsammare vinner, eftersom den ändå har klarat av en sträcka, när den hastigare kommit en bit längre. I fabeln om Haren och Sköldpaddan har Sköldpaddan ett gäng med kompisar som står utplacerade utmed tävlingssträckan. Eftersom Haren tror att alla sköldpaddorna är samma sköldpadda, erkänner sig Haren till slut besegrad. Men, i ärlighetens namn så har ju Sköldpaddan fuskat.

   Det där stämmer ju inte i verkligheten, sa Mich.

   Det är just det som är paradoxen, sa Zanna. Det verkar logiskt i teorin, men alla vet att det inte är så, i verkligheten. Logiken lurar oss att tro nåt annat, än hur det faktiskt är.

   Jag tror, sa Zanna, att vi här ute i rymden får tänka omvänt i förhållande till Zenons paradoxer. Vi kan inte nå hela sträckan till ett annat solsystem och en annan, för oss livsduglig planet, på en gång. Det närmaste solsystemet ligger fyrtio billioner kilometer bort. Med dagens teknik skulle det ta för oss människor trettiotusen år att nå dit, om vi inte tror att vi kan komma dit med stjärnskeppen som ellekarna har lärt oss att använda?

   De tror inte på att våra stjärnskepp har nått fram till Ellek, eller hur?

   Jo, det tror jag, men inte att de kommit fram, efter att ha rest i minst trettiotusen år, ute i en tom och öde rymd. De måste ha funnit en annan väg dit, som inte tar så lång tid.

   Du menar med ”maskhål”, resor genom andra dimensioner, eller att det finns rumsresor eller tidsresor ute i rymden, som vi ännu inte känner till?

   Maskhål?

   Det är en lösning som går ut på att rymden är krökt. Genom ett ”maskhål”, kan man avverka en betydligt kortare väg, genom att ta en genväg utan att passera svängen eller kröken. Som att ta sig från den ena udden av en hårnål, till den andra, utan att behöva göra den hela sträckan, utmed hela hårnålen.

   Vi försöker lösa problemen med de föreställningar vi har om lösningarna, idag. Vi tittar på avståndet och tänker på Zenons paradox.

   Vad har vi för verktyg eller redskap?

   Först, sa Zanna, inte att förneka eller förakta, har vi våra egna hjärnor. Utanför hjärnorna har vi våra fysiska kroppar och våra sinnen.

   Och så har vi maskinerna, i alla deras olika former och användningsområden.

   Vi lever i rymdåldern. Vi har inte alls samma begränsningar i tiden, med almanackan och kalendern, för att avgöra vilket år, eller solvarv, det är. Vi har inga månader och inga veckodagar. Allt det där måste vi anta att det finns kvar, även om vi här ute i rymden inte längre kommer att förstå hur dagarna uppstod, eller varför allt heter som det heter. Om vi namngav veckodagen Torsdag efter den hedniske asaguden och åskguden Tor, i den skandinaviska fornreligionen, kommer våra barn och barnbarn ännu mindre begripa varför veckodagen är uppkallad efter en påhittad varelse med en stor hammare som kallades för Mjölner, som körde i en vagn dragna av två stora bockar, Tanngnjost och Tanngrisner, för att det skulle åska och blixtra över människorna, i det forna Skandinavien. Ute i rymden finns det knappast någon åska eller blixt, eller att något barn skulle tro att en gud skulle kunna köra omkring i en vagn, ute i världsrymden, dragen av ett par bockar. Barnen kommer inte att förstå vad en vagn är, aldrig ha sett några bockar och inte veta vad blixtar eller åskan är för nåt. De kommer ju inte ens att kunna tro på Jesus Kristus eller Jultomten. Allt skulle handla om den tid som neoluddisterna trodde och kämpade för, men som saknar betydelse och relevans, uti i framtidens universum.

   De kommer att leva i en annan biotop, annan biosfär och annan verklighetsuppfattning, än den som människorna levde med, på planeten Tellus.

   Ja, allt som de, som vi, har omkring oss i vår vardag, är ju tillverkat av människorna, med SpåRätt, neoidealisterna och familjen Frånlandsvinds enkla hypoteser och antaganden, vid Dreva Bruk, utanför Enköping, i slutet av 1900-talet.

   Då levde de fortfarande i den neoluddistiska verkligheten och vardagen.

   Ja. Det var det som gjorde det så svårt för neoidealismen att få sitt stora genombrott. Ingen såg konsekvenserna av den vetenskapliga revolutionen och upplysningstiden. Neoluddisterna förstod inte skillnaden på en åsikt och ett faktum. Det fanns till och med dem som trodde att de kunde påverka andra människor och levande varelser med telepati och tankekraft. Men då hade de ju inte behövt några telefoner, mobiler eller datorer. Då hade ju alla kunnat sända fritt, med nån slags direktkoppling till den eller de som de ville nå med sitt budskap?

   Du menar som med radioapparaten och televisionen?

   Javisst. Varför använda sån komplicerad och avancerad teknik, när det bara var att tänka på en person och så försöka föra över ett budskap till honom eller henne?

   Det fanns också de som trodde att de drömde sanndrömmar. Att drömmen de drömt på natten, innehöll ett budskap eller meddelande, som de måste kunna dechiffrera och tolka.

   Ja. Det verkar omständligt. När nån bara ville sända meddelandet: ”Kom ihåg att köpa en liter mjölk på vägen hem!”.

   De lät sig påverkas av sitt eget önsketänkande och förväxlade det man skulle kunna göra, med det som man önskade att man kunde utföra.

   Tror du att det är så, här också, ute i rymden?

   Ja, på sätt och vis. Det sägs ju att arten Homo sapiens sapiens inte har förändrats sedan hon och hennes medvarelser jagade och levde på savannen, för tusentals år sedan. När människorna blev stressade av att möta en sabeltandad tiger, eller var rädda för ormar och spindlar.

   Det var nog därför som ellekarna ville införa andhryberna på Tellus. Människorna var alltför primitiva för att lösa den situation som de själva orsakat, med kärnvapen, miljöförstöring och klimatförändringens konsekvenser. Människornas tankar var upptagna av annat, som hur få plats med flera bilar på gatorna, eller att tillverka sånt som andra människor skulle vilja äga och köpa.

Annonser