Vad menar du då, frågade Zanna.

   Vad förändras vi efter, här och nu?

   Ja, det är mycket, sa Mich. Luften vi andas… ljuset, samtalet vi har just nu… Hur det är här ute i rymden? Om vi verkligen gjorde rätt, som flyttade ut hit? Om vi inte hade kunnat stanna kvar på Tellus, för att fortsätta att leva som förut?

   Men, sa Cassandra med en viss syftning, vad är det vi människor ska göra här ute?

   Ja, sa Zanna. Det är väl det där med ”idéerna”. Vi ska arbeta med dem, idéerna.

   Just det, sa Cassandra triumferande, hur då?

   Vi har väl pratat en del om det, Zanna och jag, sa Mich, men det tar väl sin tid, det med?

   Nu ska ni få se, sa Cassandra. Håll i er nu!

Hon tog av sig alla sina kläder. Så var det som om ormen, eller komodovaranen frigjorde sig från hennes kropp. Hennes kropp avtog och försvann in i ödlan, tills att ödlan gick framåt tillbaka framför husen, som hämtad ur en gammaldags skräckfilm om dinosaurier, tills som i ett trollslag, ödlan reste sig på sin stjärt och Cassandra var tillbaka igen. Hon klädde på sig sina kläder och tittade på dem med ett brett leende:

   Häpp!

   Oj, sa Zanna.

   Det var verkligen fantastiskt, sa Mich. Trots hans ändå så välutvecklade upplevelseförmåga, hade han inte kunnat förstå hur det hade gått till.

   Vad tyckte ni? Kul, va?

   Ja, det var helt otroligt, sa Zanna.

   Hur har du gjort?

   Det är bara min lilla hobby. När man kombinerar en virtuell verklighetsprojektor med en helt vanlig 3D-skrivare, kan skrivaren omvandla den virtuella förstärkta verkligheten ut i rummet, så att den ser verklig ut. Det blir inget överljus, inga overkliga skuggor eller andra fadäser, som med de gamla filmteknikerna eller när inspicienterna arbetade med strålkastare och spotlights. Till skillnad från magikerns eller trollkarlens scen, så finns inget bakom, över, under eller lönnfack. What you see is what you get!

Annonser