Vetenskapsmänniskorna krävde bevis. För att ett experiment skulle kunna betraktas som vetenskapligt riktigt, måste det kunna upprepas av varje annan lika kompetent forskare.

Det var en fråga om orsak och verkan. Samma experiment, likadant utfört, skulle leda, entydigt, till samma resultat.

Det gjorde, av någon anledning, inte människornas hjärnor. Därför hade filosoferna och matematikerna utarbetat ett vetenskapligt tänkande som de kallade för Logiken. Tänkte en människa logiskt, följdriktigt, skulle alla människor komma fram till samma idéer och insikter. Kom de fram till något annat eller något dittills aldrig tidigare sett, hade de med stor sannolikhet tänkt fel. Därför måste varje ny vetenskaplig upptäckt granskas av en grupp av intelligenta och erfarna män och kvinnor.

Hur man än vände och vred på uppgiften, så handlade allt om att tänka. Tanken skulle leda fram till ett experiment som, när rätt genomfört, skulle leda till ett bevis. Efteråt skulle forskaren kunna berätta och beskriva sin bevisföring, så att alla andra skulle kunna följa varje led och komma fram till samma sak. Då var det vetenskap, annars inte.

Så kunde man inte göra med drömmar, fastän drömmarna kom till och skapades i hjärnan. Drömmarna kunde vara irrationella och ologiska. Det kunde vara inbillningar och… fantasier?

Det var inte ovanligt att till och med vetenskapsmänniskorna och forskarna upplevt sådana drömmar att, efter att ha drömt, det påverkade deras vetenskapliga resultat.

Eftersom neoidealisterna och SpåRätt kommit fram till att människornas uppgift, eller meningen med livet, var att tillverka idéer av olika slag, kunde drömmarna komma till användning.

När människorna slutade bo i kojor och hyddor, fann de på tekniker till att bygga hus, med trä, lera och senare stenar och tegel.

Materialet och teknikerna gav visserligen form och begränsningar av hur husen skulle se ut och fungera, men människorna tyckte också om att utsmycka husen, för att det skulle vara vackert, men också förmedla att de som bodde i huset var mäktiga och rika. Redan utifrån och på långt håll kunde främmande och resenärer se att de som bodde i huset var intelligenta, erfarna, kunniga och intressanta.

Med stenar och tegel som byggmaterial blev det lättare att hålla eld, vind och vatten borta från bostadsytorna. Elden kunde bevaras i eldstaden, öppna spisen eller i köket, där maten bevarades och tillagades. Människorna började få olika arbetsuppgifter, som de experimenterade med, vidareutvecklade eller fann nya, dittills oprövade lösningar till att klara av.

Av nödvändiga behov eller av ren bekvämlighet kom man på vattenledningar och avloppssystem. För att finna vatten borrades brunnar, som hämtades med mänsklig arbetskraft, djur som drev pumpar eller av vattenkvarnar och väderkvarnar. Mekaniken utvecklades och med den kom maskinerna.

Med modeller, ritningar, teckningar, målningar och andra konstverk avbildade människor hur allt gått till, fungerade och var konstruerat. Konstnärernas uppgift blev också att gestalta hur människorna levde bland alla dessa upptäckter, uppfinningar och beundransvärda idéer.

När en upptäckt, uppfinning eller idé spriddes, ville andra ha en likadan. Därför kunde människor som ägde vagnar och båtar ta sig till andra delar av världen för att utbyta idéer, varor och tjänster.

De kunniga gav människorna möjlighet till att ge saker omkring dem värde och betydelse. Guld ansågs värdefullt, eftersom det var lätt att bearbeta, men ändå hållbart, utan att rosta och falla sönder.

Det var inte alltid som en händig och kunnig person var bra att med ord beskriva hur det beundransvärda hade blivit tillverkat. Därför utbildades andra till att, med bild och ord beskriva tillverkningsprocessen. För att inte alla skulle kunna härma och ta efter, hemlighöll de kunniga sina kunskaper för vanligt folk. Då ökade det eftertraktade i värde och tillverkarna kunde få mer arbete, högre belöningar och bättre arbetsvillkor. Byggmästare kunde sluta med praktiskt byggarbete, för att arbeta vidare med hållbarhet, vackra valv och spetsbågar, för att sedan pryda byggnaden invändigt och utvändigt.

Med stenar och tegel blev det allt vanligare att man övergick från cirklarna till rektanglar och kvadrater. Ändå var det den perfekta cirkeln som stod kvar som alltings början och slut.

På det viset kunde drömmaskinen likna en cirkel, men än så länge utan att någon kommit till begränsningarna och sluten i drömmarnas världar.

Mich ville kartlägga, beskriva och gestalta dessa världar, som om de var verkliga och på riktigt. Var det möjligt?

Annonser