De kom fram till något som liknade station, en busskur eller en hållplats. Där stod det människor och väntade. För att se vad som skulle hända, ställde sig Zanna, Mich, Mary och Joe där också, i väntan på vad som skulle komma.

Joe passade på att prata med några av de andra som stod där:

   Hej, vi är nya här. Vad är det ni väntar på?

   Transporten. Den är här när som helst.

   Vart går den då?

   Den går runt, lite överallt. Det är bara att stiga på, när man vill och stiga av när man vill se sig omkring på en ny plats. Som en paternosterhiss, ungefär.

   Paternosterhiss, vad är det för nåt?

   Det är en hiss som fungerar så att man, på vilken våning man än befinner sig, bara kan kliva på och av. Hissen stannar aldrig, men går så långsamt upp och ner, att alla hinner med i farten. Skulle någon inte hinna stiga på eller av, så stannar hissen en liten stund.

   Så finurligt, sa Mary. Men här går ju ingen transport, så att vi åtminstone just nu kan stiga av och på.

Den lite äldre mannen, som säkert varit med om en del i sitt liv, tänkte efter. Så svarade han:

   Nej, banan är under uppbyggnad. Det finns ännu så länge bara en del av den. Just nu fungerar den mer som en gammaldags spårvagn. Vi som bor här är ännu inte så många att det behövs en transport som går runt hela tiden. Vi har ju ännu så länge inte så mycket att göra. Vi har tid att vänta.

   Det är sant, sa Joe. Har du rest runt mycket här, eller har du också nyligen anlänt?

   Jag har varit runt en del, men det finns ännu så länge inte så mycket att se.

   Finns det inga affärer, där man kan köpa saker?

   Nej, neoidealisterna har lärt sig från jorden att människorna gärna samlar på sig saker som de sedan inte använder. Det kommer att bli för mycket saker, här på den här begränsade ytan. Materialen kommer också att bli svårare att få tag i. Här finns heller ingen marknad för begagnat, eftersom det inte finns några pengar att handla för. Byta med varandra, kan man förstås göra.

   Jaha, sa Mary lite besviket och irriterat, vad kan vi åka till och titta på då?

   Har ni varit i ert planetarium?

   Ja, det har vi sett och använt. Det ska vi göra framöver också, men finns det något annat att besöka eller titta på, om man reser med transporten?

   Det är inget museum. Mer en utställningshall, som heter Futurum. Där finns en hel del att se och lära av.

   Vad är det då, undrade Mary. Futurum?

   Det är en utställning som visar hur SpåRätt och neoidealisterna har tänkt sig framtiden. Eftersom människorna här ute hela tiden kommer med nya idéer, kommer framtiden att förändras snabbare än förr. Det kommer att bli en acceleration av idéer. De som gör, skapar och formar kommer inte att hinna med. Därför vill SpåRätt övergå till att skapa språng in i framtiden. Då gäller det att inse och förstå vad som är värt att tillverka och vad som är värt att investera i, inför framtiden.

   Vad är de mest intresserade av?

   Målet är ju fortfarande att finna en annan planet, dit vi kan resa och flytta in, om man så säger. Därför behövs teleskop, men också studier av det lilla, lilla, som på partikelnivå och ännu mindre.

   Varför det, undrade Mich.

   Det är så otroligt att på nåt sätt hänger allt samman. Det jättelilla, om man säger så, ger en genväg till det jättestora, enorma. Det kan man studera där i Futurum. Oj, nu kommer visst transporten. Ha en bra dag!

   Du med! Hej så länge.

Annonser