Vardagen blev till den svalkande likgiltighet som alla så väl behövde. Efter att arbetslivet på jorden krävde mer och mer av varje individ, av både tid och energi, var de flesta av de vuxna uttröttade och slitna. De var inte friska nog för att börja kasta ur sig idéer om allt möjligt och omöjligt. Därför föredrag de att vila och koppla av, utan att med en gång leta och söka efter information.

Informationen kom utifrån, till varje enskild individ. Idéerna blev informationens resultat då de anpassats till hjärnans associationsbanor.

I rymdsamhället fanns det ingen någon konkurrens om vilka som producerat flest idéer, eller vems idéer som var de bästa och nyttigaste. Varje form av bedömning och fördömning kunde verka hämmande på idéflödet. Människorna lärde sig att anpassa sina samtal till en ytlig samtalsnivå, om ditt och datt. Den andra, avgrundsdjupa, sparde till mer förtroliga samtal, ofta med datorer, videokameror och anteckningsblock i närheten.

Det var många steg av vid Futurum. Joe, Mary, Zanna och Mich ställde sig i kön, i väntan på att få komma in. SpåRätt dolde flera hemligheter, med här i Futurum hade man samlat ihop sådana som var positiva, konstruktiva, upplyftande och intressanta.

Futurum såt ut som ett planetarium eller ett observatorium, utifrån. Det var delvis byggt utanför ramverket, med kupolen som försvann bort över ramverket.

Efter att ha kommit in befann de sig i något som liknade en launche, en lobby eller en konferensanläggning. Det var en mötesplats för de administratörer som i huvudsak arbetade med centraldatorn. De arbetade med programvaror, säkerhet, urvalsprinciper och abstraktioner. Från den enklaste lagerarbetare och städare, som både övervakades av och övervakade datorer, automater, robotar och robotnissar.

Här fanns modeller av nya, ännu inte utbyggda områden, hus och parkanläggningar. På ett ställe kunde Mich se att Cassandra, deras granne, redan fått utrymme för en av hennes virtuellt levande skulpturer. Den innehöll förstå flera sorters ormar och ödlor.

Utställningar som visade det senaste nytt inom teknik och gestaltning. 3D-filmer kombinerade med tvådimensionella bilder och holografiska rörliga bilder. Några av dem kunde vara så stora att det gick att gå in i dem. En liten skylt förklarade att bilderna var ett axplock av vad administratörerna hämtat ur människornas drömmaskiner. De hade inte satt ut några namn på drömmarna och inte heller valt alltför extrema eller utmanande bilder.

Annonser