Varje dag anordnade deejayn i Planetariet dans. När det inte fanns någon människa som stod i deejaybåset, kom musiken från centraldatorns arkiv. Några kända låtar spelades inte, på grund av att det kunde väcka minnen från förr hos publiken. Likaså var det med gamla danssteg och rörelser. Det fanns danser som kunde påminna om cakewalk, tango, stepp eller jitterbug, men de blandades upp med hip-hop, house och komplicerade rytmer av funk med synkopering och irrationella pulsslag.

I SpåRätt Star City of Stockholm hade det den sista tiden uppstått en deejayklass, med Jocke Langer, Carola Kilroy och Monica Bergmark som självklara ledare i förgrunden. Det var med deras instruktioner som centraldatorn programmerats av SpåRätt StarStead Hotell- och Restaurangskolas elever. Tack vare de programmen och centraldators arbetsminneskapacitet kunde musiken varieras i det oändliga. De dansande i salongen sände sina steg och rörelser vidare till centraldatorn, med sensorer i golvet och rörelsesensorer i väggar och tak. Det fungerade som en rundgång eller en återkoppling.

Joe och Mary gick dit och dansade så gott som varje eftermiddag. Dansade de inte själva, kunde de studera andras dans. De lärde sig nya steg och kombinationer, för att sedan träna tillsammans hemma. Det gav dem både motion och bättre kondition. Kroppen blev bättre på sin koordination och balans. Hjärnan fick lite annat att göra, än att bara spåna på idéer.

De besökte själva planetariet, där det visades en film om hur SpåRätt i framtiden skulle bygga konstgjorda skidbackar och fotbollsplaner. Det fanns redan uppsatta basketbollskorgar, men utan någon riktig spelyta. De hade också planer på att låta bygga om taket i ramverket, mer i en form av en pyramid, än som nu, i en kupol och en stor tunnel av metall och glas.

Annonser