Första gången med experimentet med krysset, misslyckades han. Någon fåtölj såg han inte heller till, även om den kunde ha funnits någonstans i bakgrunden.

Det han hade läst i böcker om medvetandet och upplevelsen, var så gott som alltid skildrat i ett utifrånperspektiv, ungefär som att studera grottmålningar och annan grottkonst med att undersöka grottans yttre och av vilken sten, ofta kalk, som klippan där grottan fanns, utifrån eller uppifrån. Det kunde också liknas vid att gå på teater, men istället för att få se pjäsen på scenen, blev publiken guidad runt i teatern. Det kunde också vara sevärd, men ingenting berättade som scenen, kulisserna eller aktörerna på scenen. Det som att få veta hur medvetandet, upplevelsen och drömmen uppstod i medvetandet var, tyckte Mich inte riktigt detsamma som att ta del av själva skådespelet, i stället för skådeplatsen. Att på en gammaldags biograf få veta att filmen visades på en vit duk, var ändå inte detsamma som att se själva filmen.

Det som han kommit fram till var att drömmarna påverkades av känslor och upplevelser, att dessa hade uppstått ur dels det medvetna och dels det omedvetna. Att drömmarna var flera och att vissa av dem återkom, som ”favorit i repris”.

Drömmarna var en illusion, en inbillning, intill förvirring lik den verkliga världens bilder, i vaket tillstånd, dagtid. Då var det konstigt att drömmarna som kom på nätterna, när det var mörkt och ögonen var slutna, ändå innehöll ljus, som på dagen eller upplyst av någon annan ljuskälla.

Drömmaskinen förmedlade sådana bilder, eller påverkade hjärnan och medvetandet till att framkalla dem. Mitt bland hjärnans alla sinnesintryck och förnimmelser kunde hjärnan och det omedvetna under sömnen ändå skapa, blanda och gestalta äldre minnen, föreställningar och sådana absurda och irrationella händelser som inte ens var möjliga att uppleva i tillståndet av uppmärksamheten under vaket tillstånd. Som om hjärnans arkiv bestod av stillbilder och filmremsor som klipptes och skarvades lite hur som helst.

Mich avbröt dagens övningar och funderingar och gick ut till Zanna. Hon satt och gjorde ett kollage av sin målning av Andromedagalaxen.

   Vet du vad vi har fått, frågade hon Mich.

   Nej, vad då?

   Vi fick en förfrågan från Minstralen om vi vill följa med en av rymdbilarna, på en guidad tur ut i rymden?

   Oj, vad spännande, sa Mich. Vad svarade du på det?

   Jag ville vänta för att fråga vad du tycker?

   Vad tycker du själv?

   Jag vill gärna följa med, tillsammans med dig förstås.

   Då gör vi det. Jag kan sända ett mejl till Ministralen att vi gärna kommer med! När skulle det bli av?

   Jag tror, sa Zanna, att det fanns platser kvar, redan i morgon. De har väl tänkt att fråga alla invånarna, misstänker jag.

   Javisst. Då gör vi det. Jag kan sända iväg ett mejl.

   Gör det, så gör jag i ordning fika.

Annonser