Ska vi fortsätta, undrade Zanna.

   Ja, det är väl bäst att sätta igång. Vid vilken fråga var vi?

   Jag ska se. Du är så fylld av fakta och berättelser, att det inte är lätt att hålla ordning. Till fråga 11:

   Ja, hur lyder fråga 11:

   När uppstod delningen mellan de två världarna av neoluddister och neoidealister. Var det först efter elektroniken och digitaliseringen, med datorer och industrirobotar?

   Neoidealismen har ju sina tankegångar tillbaka till upplysningstiden, den vetenskapliga revolutionen, neoplatonismen och Platon. Men, till skillnad från neoluddismen, räknade neoidealisterna också med metafysiken och den andliga tillvaron, eller närvaron. Neoluddisterna såg mer till det materiella, värdefulla objekt och sådant som i vardagen, i det Stora Självklara, benämndes som ”Lyckan”.

   Vad var det för nåt; ”Lyckan”? Att få allt en behövde och att få ens önskningar uppfyllda, här och nu?

   Förr, innan sekulariseringen i samhället, trodde även luddisterna på Gud, Kyrkan och bibeln med skapelseberättelsen i Första Mosebok, med syndafallet och syndafloden.

   Gjorde inte vetenskapsmänniskorna och idealisterna det då?

   Många av dem betvivlade inte Guds existens, men menade att Gud höll vissa sanningar och bevis i det fördolda för människorna, medan andra var meningen att vetenskapsmänniskor och forskare skulle lära sig mer om Guds underbara värld från. Isaac Newton trodde på Gud, men inte Treenigheten. Det var en hädelse på den tiden, som kunde leda till bestraffningar från Kyrkan och Staten.

   Var Newton den främste av idealisterna?

   Nja, han själv såg det nog inte så. Han var även väl bevandrad i den judiska kabbalan och läste ur boken Zohàr. Det fanns också många som forskade och experimenterade, med utgångspunkt från alkemin och andra ockulta skrifter.

   Trodde de verkligen att de skulle kunna tillverka guld av kvicksilver och andra enklare och billigare metaller och kemikalier?

   Det här är min egen teori, som nog andra skulle hålla med om. Vetenskapsmänniskorna på den tiden var rädda både för kungens, statens, kyrkans och samhällets domar om vad de sysslade med och hemlighöll. Alkemister, rosenkorsare och andra mystiker, använde sig av hemliga koder, symboler och tecken, för att texterna skulle verka meningslösa och till och med enfaldiga. De spelade helt enkelt dummare än de i verkligheten var. De som visste var det handlade om, höll tyst för att ingen mäktig person skulle tro att de ifrågasatte Guds existens eller allsmäktighet. Då skulle människorna, ”folket”, snart också ifrågasätta Kungen, Staten, Påven och Kyrkan, för att övergå till att undra över andra naturliga auktoriteter, utvalda av Gud. Sådant som kunde övergå i upplopp och kaos, i dåtidens av krig drabbade Europa.

   Du menar att de vetenskapliga bevisen kunde rubba världens ordning?

   Inte bara kunde, sa Mich, den gjorde! Vi lever fortfarande i en värld som till vardagen är beroende av deras teorier och experiment.

   Då fortsätter vi med fråga 12: Av vad, vilken materia, trodde en då, på 1600- och 1700-talet, att världen bestod av?

   Det fanns många olika teorier. René Descartes tillhörde ju dem som trodde på någon slags atomlära, virvlar ute i yttre rymden, eller ”etern”. Isaac Newton menade att det fanns små kroppar som kallades för ”korpuskler” som speciellt hörde samman med ljuset. På senare tid har forskare kommit fram till att eternteorin kanske inte är så dum ändå. Kan det motsvara rumtiden, eller gravitationen? Den kommer vi nog få höra mer om, tror jag.

   Fråga 13: Vad är ”Gud”, eller vad var ”Gud”?

   Gud, skulle en kunna säga, är all vetenskaps uppkomst.

   Hur menar du då, ”uppkomst”?

   Ja, nu skämtar jag lite, men vad var det som motiverade forskarna och vetenskapsmänniskorna vidare? Vad var det som de ville veta? Vad var alltings svar på alla tänkbara frågor? Samt, vilken fråga var den allra farligaste och därför mest utmanande?

Annonser