”Thinking inside the box”, ”Bekvämlighetszon” och ”Erfarenhetsutrymme”.
Kanske att de tre uttrycken beskriver samma sak?

”Inside the box” hänvisas ofta till de dagliga rutiner som man utför automatiskt, utan att behöva tänka eller reflektera.

”Bekvämlighetszonen” är de vanor och rutiner som man ogärna överger, därför att de inger trygghet och är bekväma i vardagslivet.

”Erfarenhetsutrymmet” skulle kunna vara de erfarenheter som man redan erövrat, utan att tvingas till att omvärdera, skapa nya modeller eller göra nya erfarenheter. De nya erfarenheterna innebär risken att misslyckas, göra bort sig, verka tafatt, ”med tummen mitt i handen”, eller godtrogen och naiv.
För att erövra nya erfarenheter, måste man hamna i för en själv okända händelser och situationer, för att upptäcka något nytt och kanske bra.
I vår tid, 2017, ökar farten i samhällslivet, stressen upplevs allt intensivare och medborgarna tvingas in i nya upplevelser som de inte behärskar. De förlorar kontrollen över sina egna liv, när vardagen ständigt ställer nya krav.

Detta gäller, självklart, också för företagare, politiker och andra beslutsfattare. De försöker försvara sitt gamla invanda ”erfarenhetsutrymme, med önsketänkande, drömmar och förlegade visioner: ”Det var bättre förr!”
Men ”förr” kommer aldrig tillbaka. Vi här i Västerlandet har redan för länge sedan övergivit den ”cirkulära tiden”, för den ”linjära tiden”. 
Förr gick året runt, klockan runt och livet runt.
I dag är istället riktningen ut och bort.
Det kan leda till misstro, uppgivenhet, nedstämdhet och upplevelsen av att känna:
”Jag hinner inte med. Det är lika bra att ge upp. Kanske världen ändras och det gamla kommer till heders igen. Vad var det egentligen för fel på Facit skrivmaskiner, TEKO-industrin i Boråt och varvsindustrin i Göteborg?
De dög ju på den tiden. Varför skulle de vara sämre idag?”

Annonser