Varför diskuteras inte ”livsstilar” istället?
I vår samtid diskuteras och debatteras olika ”begränsningar”.
Vem, vad och vilka ska begränsas?
Varför ska dessa ”begränsningar” genomföras”?
Är det någon slags ”darwinistisk” konkurrens om vilken eller vilka ”livsstilar” som ska få finnas, utövas och förespråkas?
Varför är den ena livsstilen bättre än alla de andra?
Finns det ”ohållbara” livsstilar, eller sådana som varken har eller bör få utrymme i det nutida samhället?
Består politik eller politiska ideologier av en särskild livsstil?
Eller, är livsstilen kulturellt eller socialt betingad?
Är livsstilen mer en reflex eller en instinkt, än ett reflekterande övervägande, ett val och ett beslut?
Är livsstilen ett ställningstagande, eller en utvecklingsprocess?

Kan det inte få vara så att alla, var och en, har rätt till att ha sin egen livsstil, så länge den inte inkräktar på någon annans?

Livsstilen kan bestå av vanor, eller ett förfarande. Livsstilen kan vara en tolkning av hur världen och verkligheten är beskaffad.
Det är självklart, tycker jag; att alla människor inte kan ha samma livsstil. Det vill säga att människor är annorlunda och därför väljer en livsstil som passar dem själva. 
Livsstilen, eller med ett äldre ord, levnadssättet, var förr anpassat till en viss slags natur eller miljö.
I vårt tid har vi mycket större möjligheter till att anpassa omgivningen efter våra egna behov, än att behöva anpassa oss till hur omgivningen påverkar våra, var och ens, liv och livsföring.
Kan det inte få vara på det sättet?

Så länge som en livsstil inte inskränker på en annan levande varelses liv, eller leder till fördärv för den levande själv, så bör nog var och en få uppfinna, upptäcka, definiera, välja och utveckla den livsstil som passar en bäst. 
Annonser