Den Associativa Steganografiska Ordkonsten har mycket gemensamt med hantverket Sampling.

Inom musiken har samplingen använts sedan möjligheten att kopiera ljud från diskbänksrealismens vardagsverklighet gjorts tillgänglig för samtliga inom kategorierna Gemene Man, Crethi och Plethi, samt Detektiven Allmänheten.

I bildkonsten har verksamma konstnärer utvecklat vitt skilda artefakter som kollage, montage, frottage, photoshoplifting och distorsions.

Varning: Subliminala, här i betydelsen försåtliga, produktplaceringar kan finnas där Läsaren/Tydaren minst anar.

Garanti: Läsaren/Tydaren kan med ett hängivet åtagande tillägna sig följande textmassa, så länge utskriftens lumppapper är bevarat i befintligt skick, som underhållande distraktion.

Under resor över utbredda vattenytor, till exempel i nära anslutning till Sankt Bartilueos där överraskande risker finns att ofrivilligt ilandsättas på en öde, kan volymen användas till antingen psykisk stimulantia, eller fysisk ljus-och värmekälla.

Därför finns synnerliga goda skäl till att, strax före avresan, försluta den inbundna volymen i en vintage vaxad duk eller obegagnade dubbla kondomer (typ Rio Grande, Magnum Bonum eller Magica de Hex) samt oavkortat efter förlägga densamma i ett XL värdebälte nära veka livet.

Erinran: Allt syntetiskt hopsatt nonsens i textmassan är utrustad med samma minsta gemensamma nämnare.

Med den i minnet kan Läsaren/Tydaren på en gång läsa in de mest otroliga händelseförlopp samt framkalla kreativa visualiseringar av hur inspirerande visioner och förlorade illusioner uppstår ur verkliga förhållanden.

Steganografi är Konsten att Gömma.

Sedan tidernas begynnelse har levande varelser, i akt och mening att behålla något begärligt föremål utom räckhåll för existensberättigade konkurrenter inom samma biotop, spontant förpassat objektet till en mindre intresseväckande omgivande interiör.

Förslagsvis kan en nyplockad frukt från Kunskapens träd förläggas under ett tillräckligt stort fikonlöv.

Den annars så lojala undersåten har sålunda, mer eller mindre medvetet, utfört sin första beräknande steganografiska handling.

För att en tillräckligt intresseväckande intrig ska uppstå, behövs minst två för att dansa tango.

Detta utesluter inte på något sätt att en tredje part ovillkorligen måste uppleva sig som utesluten.

Antingen gäller att de inblandade antingen ingår i ett Ménage-à-Trois fait Acompli, eller att de två i samförstånd, med varsam hand, utesluter Tredje part.

Vidare finns inga tillräckliga skäl till att anta att varken den ena, den andra eller den tredje är påtagligt mycket bättre funtade, än de två övriga var för sig.

Den Uteslutna Tredje kan mycket väl förekomma i dubbel version, men inom en och samma fysiska kropp.

En legendarisk sådan var ZigZag.

Det som var otillgängligt för den ena sidan, var tillgängligt för den andra.

ZigZag som opartisk entreprenör fördelade gracerna, istället för mera jämlikt, jämställt 50/50, så 51/ 49.

I verkligheten innebar det att den ena kände sig mer fördelaktigt fördelad samtidigt som den andra upplevde sig vara förfördelad.

Nöjet respektive missnöjet varade inte längre än till nästa utbytestillfälle av bearbetade informationsbitar.

Då var det den andra som kände sig fördelaktigt hanterad, medan den ena förhöll sig mera misstänksam.

Vad Tredje part angår i målet, utgöra denna agent, i betydelsen aktivt handlande, en betydelsefull faktor.

Inte därför att den inför något Ting-i-Sig i språkspelet, men som instrumentell handläggare är det den som tillför, för alla välinformerade parter, en tillräcklig rörelse, i form av, till exempel, två gränssättande flödesscheman.

I överensstämmelse med Wolfgang von Goethes så ofta citerade, kontroversiella påstående:

”Först i begränsningen visar sig mästaren.”

Antagonisterna, motståndarlaget, det vill säga hypotetiska existensberättigade konkurrenter inom samma biotop, kommer längre fram i textmassan, när Läsaren/Tydaren känner sig mer bekväm och varm i de lite alltför stora kläderna, med gällande nuläge, preciseras som ”Bokstavstroende”, eller ”Legaliserade”.

I traditionell steganografi råder som regel fysikens obestridliga lagar.

I nuläget gällande faktum så försitter hemmalaget inte minsta tillfälle till att försätta motståndarlaget i inlärd hjälplöshet.

Detta förutsätter att sådana miljöer fortfarande finns där motståndarlaget ännu så länge inte upplever sig vara hemmahörande.

Ute på hemmaplan kan hemmalagets medspelare anse motståndarlaget som varandes påträngande och intrigerande.

Detta i synnerhet om den redan överhettade relationen övergår till ideliga, återkommande gränsöverskridningar över mittlinjen.

Då invasionen ännu så länge är i inledningsfasen, kan hemmalagets spelare aktivt manipulera närvarande fredsdomare med avsikt att, utan minsta tillstymmelse till samvetskval, förpassa hotfulla motspelare i förhandlingarna till utvisning utanför språkspelets hemmaplan och i sämsta fall, personifierad till persona non grata.

Men betänk då det hypotetiska läge där antagonisterna lyser med sin frånvaro.

Utan motståndarlag förblir verkligheten i läget Status quo.

Inom gränserna för total harmoni, händer inte det minsta av förargelseväckande beteende.

Med andra ord.

Den harmoni som majoriteten av utomstående (i textmassan, beroende på sammanhanget, ofta omnämnd som ”Gemene man, ”Crethi och Plethi, eller ”Detektiven Allmänheten”) så gärna, av bekvämlighetsskäl eller invaggad i falsk trygghet, efterfrågar, övergår snart i ett för samtliga av inblandade parter outhärdligt Status quo-läge, eftersom ingenting är på gång.

Rörelse kan bara uppstå i trycket mellan två likvärdiga objekt i ett ojämlikt förhållande, typ Osmos eller vattenlås.

I mycket kan gränssättningen påminna om ett semipermeabelt membran där hemmalaget går en ändlös tid i entropiskt klimat till mötes.

En mindre harmoniskt anpassad antagonist blir därför en nödvändig samarbetspartner för att framkalla önskad effekt, typ tangodans.

Det gäller för utövaren av associativ steganografi att, vid uppkomna tillfällen där fysikens lagar ännu så länge inte är upphävda, aktivt förhindra så att nyss inhämtade informationsbitar inte förs vidare till otillräkneliga utomstående obehöriga.

Detta inkluderar även en sentida replik av ovan nämnda ZigZag.

Ändå så förhåller det i regel så att det är här som Den Uteslutna Tredje kan spela en avgörande betydelse för språkspelets vidareutveckling mot utgången.