Det Associativa Steganografiska Ordkonstverket har betydligt mer gemensamt med en ofullbordad essä, i betydelsen ”försök”, än dystopiska beskrivningar av primitiva heta ursprungskällor.

Textmassan omsluter kontexten som kontexten omsluter klartexten.

Ändå kan var och en, kanske grundlöst, kanske intuitivt spontant impulsdrivet, ta till sig insikten om hur alla mer eller mindre trovärdiga informationsbitar på samma tvådimensionella A4 utgrävningsområde.

Följande mening kan fungera som dörröppnare, likt ett utslitet ”Sesam”, till återkommande synonyma uttryck med samma betydelsebärande innehåll:

Informationen i klartext är dels insatt i ett kontextuellt sammanhang i vilken klartexten framstår som av väsensskilt sekretessbelagd karaktär.

Dels ingår kontexten, vars huvudsakliga funktion fungerar som en bricka i språkspelet eller med replikskiften från ett samkväm i falska vänners lag.

Dels tillhandahåller kontexten sådana subliminala immateriella förvillande effekter som inför obehöriga utomstående från bortalaget på hemmaplan vidöppna glosögon.

Det ter sig både naturligt, logiskt och normalt acceptabelt att sådana försåtminerade desinformativa maskformiga bihang förlagts i felsäkert läge vars förargelseväckande informationsbitar annars ovillkorligt, skulle öka antagonistens vakenhetsgrad med medveten närvaro som oönskad effekt.

Tid är i skarpt läge mer värt än 24 karats bladguld. Därför är klartextens betydelsebärande informationsbitar väl skyddade av verbala förargelseväckande desinformationsstycken, konverterade till sådana maskformade bihang, som med omedelbar verkan inger antagonisten generande associationer till obekväma intimiteter och därmed försätter den medvetet närvarande i ett tillstånd av inlärd hjälplöshet.

Om till äventyrs bortalagets språkspelare på hemmaplan upptäcker sådana avvikelser som, ute i diskbänksrealismens vardagsverklighets aktuella nuläge, verkar alltför förargelseväckande för att i någon betydelse verka existensberättigande kan den från motståndarlaget väl bevandrad i Associativ Steganografiskt Ordkonsthantverk upptäcka den svagaste länken långt tidigare än Avsändaren avsett.

Denna obehöriga utomstående skulle antagligen ana ugglor i mossen där det redan låg en hund begraven, omedelbart upptäcka hur de förargelseväckande maskformiga bihangen endast var till för att med syfte att avleda den i frivilligt utanförskap insatta, in i förvillande apatiskt tillstånd.

Ännu så länge finns risken för att den insatta obehöriga i frivilligt utanförskap utforskar innehållets betydelsebärande syllogismer och där upptäcker sådana hypotetiska premisser som inte kan vara något annat än rena falsarier.

I klartext:

För att, utan att förspilla den redan ytterst begränsade tiden med tidsfördrivande distraktioner, måste även en nytillkommen Ordkonsthantverkare utföra sådana utförliga detaljstudier med framstående rockader vars huvudsyfte är att inleda motståndarlagets anfallsspelare in i en alltför trång återvändsgränd.

Den återstående, mer seriöst utförda, arbetsuppgiften för Ordkonsthantverkare in spe, består av, utanför utomstående obehörigas transparenta insyn bakom potemkinkulisserna, genom slagkraftiga, suggestiva vanföreställande kontrafaktiska dialoger översätta, inför den obehöriga utomståendes blotta förskräckelse, till dörröppnande repliker, oregistrerade dyrkar samt till nöds, socialt kompetenta vita lögner.