Inversion eller Transformation?

Textmassan har tills vidare genomgått en avgörande förändring. Den yttre förespeglingen finns kvar, men informationsbitarna följer numera mer kustlinjeeffekten, än fyrkantiga, ideologiska positioneringar.

Från Vallhornspelerskan Lotta synpunkt till Söderbönan Gittan Kofot synvinkel hade objektivitetskravet växt i proportionerlig grad i jämförelse med händelsehorisonten. Dock har inte avståndet från Smålandsgatan till Gotlandsgatan på något sätt förändrats.

En Personlighetsförändring i tre akter bakom kulisserna.

Om Mercurius inte stulit Pegasus vingpar, hade Historien inte haft några slag att dela ut. Gemene Mans första uttalade ord var kort, men Mänsklighetens kulturberikande utflykter stannade inte upp inför den mest hotfulla av nyktra gränsvakter.

Ordet, i dess ursprungliga etymologiska betydelse kunde framkalla sådana vibrerande magnetfält som lätt kunnat överrösta trumpetarna utanför Jerikos järnridå.

Ordet-i-Sig kan, inte helt oväntat, ha en avgörande betydelse för Människans Kirkegaardska Parkourska Språng mellan himlarunden och Internationella Rymdstationen ISS.

Borges har än i dag en poäng angående den subjektiva idealismens tillkortakommande i jämförelse med diskmaskinsrealismens mer handfasta inre relationer.

Lika lite som det förr spontant uppstått någon Diskbänksrealismen-i-Sig, kan Gemene Man inte heller idag uppleva någon Diskmaskinsrealism-i-Sig.

Diskandet är, i vidast möjliga mening, knappast upplyftande medvetet närvarande. Där emot, såsom enskild handling kan den mycket väl, särskilt angående besticken och stora grytor, gälla som instrumentell.

Ej att förglömma är ”diskmaskinsrealismen” endast en neutralt objektifierad form av den tidigare ”diskbänksrealismen”. Utvecklingen går framåt. Diskmaskinsrealismen står i samma förhållande till diskbänksrealismen som en Lamborghini till Ohlsons höskrinda.

Husmödrarna har fått annat att göra.

Inte ens att arbeta dubbelt så fort och dubbelt så mycket, motsvarar förväntningarna.

Med samplade utförandet av fria associationer inom vissa gränser, kan Gemene Man, typ Geter och Gepiter, enkelt och behändigt, sätta samman vilken betydelselös text som helst till utfyllande ordmassor som i bästa fall överensstämmer med Petters resan till Månen, som Lajkas färd bort från Sibirien.

En möjligt tänkbar och helt rimlig paradox av Zenon när övergången från det Abstrakta Magiska Dygnets 24 timmarverkligheten anpassas till en mycket Konkretiserad Lagbalk som ingår i Babels Torns Fiktiva Quick-iscensättning av Quanons tungomålstalande Kinesiska Schackspelare.

Angående Quick-fiktionen kan intresserade Läsare/Tydare delta i mindre uppmärksammade studiecirklar i vilka GW:s reflektioner angående Quick-versioner, kan jämföras med Sfinxens.

I vissa versioner överensstämmer de Bokstavstroende Legaliserade Utomstående Obehöriga med den numera nästan utrotningshotade arten Homo sarmatienis.

Dessa omnämns såsom de Uteslutna Tredje, men då det Sarmatienska Riket var som störst så omfattade de hela landytan från Atlantis (innan det försvann ner i Marianergravens djupaste schakt), Minnenas Rike, Dimmiga Bergen och bort till Bermudatriangelns yttersta spets bort mot Bikini.

(Läsaren/Tydaren kan antingen föreställa sig triangeln såsom fyrkantig eller likgiltig.)

Ingenting är mer konkret än en rät linje från punkten A till punkten B och tillbaka igen.

Själva förökelseakten kan i sig, för obehöriga nytillkomna tittare, upplevas som mycket alienerande-isolerande abstrakt.

Syftet med abstraktionen är med högsta sannolikhet att öka avståndet mellan mellanmänskliga förehavanden, så att, i konsekvensen av Solipsismens oskrivna lagar, var och en oundvikligen kommer att uppleva sig som sig själv nog, i betydelsen egensinnigt oberoende autonom.

Beroendet ökar av onyttiga njutningssubstanser då samtliga flockimmuna söker undfly en alltmer abstrakt alternativ version av diskmaskinsrealismens, i Borges beskrivning, subjektiva idealism.

Även om Ordbehandlaren även fortsättningsvis skulle vilja ersätta samtliga av Associativ Steganografisk Ordkonsthantverk under rubriksättningen ”Samplad Steganografisk-Estetisk Ordkonst” gäller fortfarande samma förfarande angående förvillande likheter och kreativa visualiseringar av oansenliga ting (wabi-sabi).

Som en lättillgänglig och lättbegriplig för samtliga inom kategorin Detektiven Allmänheten, konkret replikskifte av föregående stycke, kan det vara värt att överföra den färdigvisualiserande föreställningen till en sammanfattning av hur Manhem, Gothem och Hälsohem kan ingå i samma hypotetiska topografiska kartbild.

För att börja från slutet:

Sarmaterna kan ha samma ursprung som Beowulfs Geaterna.

Ett tecken på hur den fria associationen från Sarmaternas uppsamlingsplats till Geaternas ursprungsord, är hur de bokstavslösas Stavrim antyder samma magiska ramsa om: ”Björnen är som en Stridsvagn för Bina”. Vidare att ”Bodwar” skulle kunna överensstämma med ”Bodvarg”, ”Oddvar” eller ”Bodström”, typ ”Friggebod”, eller ”Snickerboa”.

I traditionellt hållna omkväden från Geater till Sarmater omnämns ofta Ecgtheow som, med ett tillräckligt grand av tillräckliga fria fantasier, kan vara densamma som Ikhnaton.

Att det råder en viss dissonans termerna emellan, kan bero på atmosfäriska störningar, typ ljusreflexer under himlavalvet där till och med fjärrskådande siare om framtiden upptäckt hägringar som skulle kunna, om ifall luftfuktigheten är tillräcklig, generera extrapyramidala parasympatiska ljusfenomen strålar likt grönt fladdrande norrsken.

Många Läsare/Tydare kanske vid det här laget undrar vad den underliggande klartexten här och nu egentligen avhandlar om.

Svaret är lika överraskande som överdrivet förenklat:

Den Avvikande Meningen som uppstått någon gång mellan Göbekli Tepe och dekadensen omkring guldkalven, i Babylon.

Meningen-i-Sig saknar en intrinsikal betydelse, men den instrumentella lyder ungefär:

”Den som sa’ret, hen va’ret!”

För en mer Bokstavsmissbrukande troende lagd, kan det mycket väl överensstämma med:

”I Begynnelsen återuppstod den Sista bokstaven i den Första stavelsen”.

”Trollet” Grendel kan också överföras till vårt brådraska nuläge.

För bara några decennier sedan var det helt förnuftsvidrigt att tro på snarlika sagovarelser som Tomtar, Råer och Troll.

Nutida troll är alltså, i jämförelse med forntida vidskepelser, mer konkret handlingskraftiga, än föregångarna vilseförande synförvrängare under bron.

Troll fanns bara i verk av Ibsen, Bauer och Norelius.

Allt förändrades med elektriciteten.

Så var det förresten inte bara med Trollen, utan också med Varulven och Vampyren.

Ute i solskenet hade trollen spruckit som träskgasfyllda ballonger, men när Edison uppfunnit det slutna nätverket, ökade Mörkrets vålnaders chanser att överleva även under dagens ljusaste stunder, markant.

Det kan anses vara ännu ett tidens tecken att undersåtar titt som tätt avhandlar sekulariserade häxjakter, avgående prinsar och prinsessor ute på vift, som om vi alla födda igår också var födda i farstun.

Då är det inte helt taget ur luften att erfara hur trollen även idag byter ut gårdagens avkomma i farstun, med en ”bortbyting”, bergtagen från Bergslagen.

På så vis har den Samplande Steganografiska Ordkonsthantverkaren mycket gemensamt med en akademiskt utbildad Kandidat i Pragmatisk Konspirationsteori:

”Av det Jag inte Har, måste Jag taga av Daga från Närstående Nästan av Samma Art.”

Sammanfogandet av i nuläget lättillgänglig fri associationen med annan helt vild, på gränsen till vansinnig, fantasi behövs först och främst en hel verktygslåda av lånade, främmande ord, utfyllnadstermer samt av Tlönarna förträngda substantiv, typ ”glittrande”, ”skinande”, ”blänkande”, istället för, rätt och slätt, Bitcoin.

Senare tiders vålnader är alls inte lika pustande, frustande, bullrande och stånkande ”Här stinker kristet människoblod” som deras föregångare och förfäder inom samma gebit i slottet mellan sol och måne.

Vem har inte hört talas om den mängd av osaliga, ohederliga och osedliga andar, som hellre än gärna byter ut sin Silver Ghost mot en elektriskt driven Dacia Duster?

Att tyst komma smygande gör ju idag mycket mer stalkerskt intryck, än en hyperaktiv Bergsprängare med spruckna högtalare utbristande i bruset från ett väl utslitet Jumbojet?

Intresset för Tystnaden ökar till och med bland de mest besatta bland kriminella MC-subkulturella knuttar.

Dagens modeord uttrycker som ett mantra:

”Vi vill varken Synas, Höras eller Finnas, bortsett i mer symboliskt laddade frekvensomfång, typ att ”Hänga med Sejmen.”

Borges har alltså en viss poäng med den subjektiva idealismens brist på materiella substantiv och subjekt; Kontinuiteten, men i vår samtids höga air av stress, jäkt, självförvållade infarkter och självuppfyllande profetior i syfte att verka konspirationsteoretiskt praktiskt genomförbart, avtar kontinuiteten som en oförutsedd effekt av svunna tiders identitetskriser, uppror mot bortglömda traditioner samt redan inslagna konventioner med ständiga rättningar i leden, som grädde på moset.

Vem kan efterfråga kontinuitet i Rumtiden, då vi inte ens verkar medräkna varandra på inom samma solsystem (av expertisen döpt till ”Solsystemet”).

Om ifall inte Tiden skulle rymmas inom samma Rymd, borde vi fortfarande uppleva efterskalven från Big Bang?!

Summa summarum lyder att fria associationer mycket väl kan struktureras in av randomiserad samplingsmaskin.

(”Randomiserad” betyder i det här sammanhanget antitesen till ”förprogrammerad repertoar”)