I ett hem för särskilda bortglömda för länge sen.

En chock för Utomstående Obehöriga på Tillfälligt Besök i den Skyddade Verkstadens tryggt symbiotiska famn.

I ett hörn på golvet, en ensam flicka, med bara ständiga utlösningar som en sista hopplös lösning.

Vad ska en fattig flicka göra?

Med kroppen som delad vårdnad mellan Hem och Privatbostad, fanns den enda tillfredsställande upplevelsen kvar inom en armslängds avstånd från veka livet.

Upprörande att så sårbart utsätta sig för Utomstående Obehöriga, kanske Hederliga Arbetare och Pliktskyldiga Skattebetalare (svårt att, så här på en höft, avgöra om ifall bidraget till Staten, Stadsbidraget, utfördes av frivilligt ideellt försåt, eller med en empatisk omtanke angående framtida egoistiska behovstrappa, utan hiss.

I ett annat sammanhang skulle det ha varit Flickan med Svaveltändstickan som hade utsatts för Omgivnings spott och spe, men, som tidigare nämnts, hade hon här, självklart med ständig övervakning av fjärrkontrollerande, antagligen pedagogiskt utbildade inom ämnet ”Särbegåvade utan vare sig Tro, Hopp eller Kärlek”, lokalvårdare, matbespisningsdamer med avsky för aromatiska smaksättare, samt de som höll sig ute på golvet, i väntan på att den Frånvarande Tiden, snarast möjlig skulle vara över och efterträdas av frivillig egentid framför det högst begränsade utbudet av alienerande informationsbitar om sådana ämnes val som till och med förhärdade stoiker som Marcus Aurelius hade tagit sig på pannan inför.

Summan av kardemumman är inte vad som hände med flickan sedan de Obehöriga Utomstående lämnat lokalen och ägnade sina små hjärnor åt mer verklighetsfrämmande frågor, typ Armageddon.

Det väsentliga är att flickan med 99,9% tillfällighet, kvarsatt som ständigt växlande, med valkiga fingret på ON/OFF, mellan högsta möjliga begär efter medveten frånvaro i extas, eller sådana intervaller som hon säkert hoppats skulle bli så korta som möjligt, före nästa teresianska utlevelse väl förankrad i autonoma, autodidakta, hormonsprutor av, troligtvis, signalsubstansen mellan synapserna genom fria associationsbanor, dopamin och kanske någon lite stråle av adrenalin då sådant än i gång i räckan av uppnått tillräcklig mängd av verksam substans mellan frontalloben och bakstycket.

Det här, antingen, beroende på vad Allmänheten Detektiven själv vill uppleva som empatiskt engagemang dämpat av Tystnadskulturens sekretessbelagda alienerade mentala isoleringscell, eller ett samhällsintresse som sällan sträcker sig länge än det som Allmänheten står närmast i den Medvetna Närvaron.

Sagan om Flickan med kroniskt manipulerande av självintegritetskränkande självtillfredsställelse via Lustbetingad reflex direkt kopplad till ON/OFF-knappen alldeles i närheten, upp mot Arktis, Venusberget och ned mot Antarktis, Mellangården (Som i just den här sagolika rapporten från Utanförskapets yttersta och djupast liggande Sjunde Kretsen, varken kan associeras till Vi Barn i Bullerbyn eller Sörgården i Önnemo.

Inga parallella verklighetsåskådningar kan heller anknytas till vare sig Anne på Blåkulla, Kulla-Gulla i Sänghimlen, Kajsa Kavat med Hjälpmedlet i Byrålådan, eller Pippi Långstrumps sockerdricksträd och hetlevrade önskan om att, med eller utan, Spunkjakt, aldrig bliva Stur, i bemärkelsen Afantasiatisk Bokstavstroende Legaliserad Neoluddist) med allt färre förutsättningar till ett Anständigt Liv i Sus och Dus, asketiskt uthärdar allt längre outhärdliga möten med Existensen-i-Sig.

Detta kan ge en föranledning till hur Dagsläget i Dagsmejan (fornsvenska mäghin) likt ett Oblomovskt Bråddjup inför Crethis och Plethis inlärt hjälplösa avlastande terapiformer, typ Skogsbad, Naked Yoga, Stålbad, Isbad, Solarie malignt melanom, Hundpromenader med Annans, av SKK godkänd, renrasigt genetiskt defekt, degenererad domesticerad variant av senast moderna rasstandard, upplevelse av frånvarande nuläge.

Har arten Homo sapiens sapiens, som vet att Hen vet, men inte kan insätta det i Wittgensteins språkspel, gjort sitt här på planeten Tellus?

Den Pessimistiskt Lagda Konsumenten av fragmentariserade och dekontaminerade informationsbitar från välinformerade källor, otillfredsställda, söker ständigt nya tröstköp i e-butiker, eller i värsta sämsta fall, inleder påfrestande relationer som än så länge finns tillgängliga för samtliga minderåriga i the Dark Nets dygnet-runt-öppna serviceutbud.

Harry Martinssons Aniara i all ära, men Gemene Man inklusive alla som sysslar med ständig utvecklingsarbete av kraftigt avtagande råmaterial, vet redan innerst inne var de blå skåpet ska stå.

Läsaren/Tydaren skulle med en viss rätt kunna misstänka att Sapiens sapiens diskmaskinsrealistiska vardagsverklighet i nuläget, kanske en gång för alla, har förlagts i. typ Chicken Race up against The Wall.

Det enklaste hjälpmedlet som, med samtliga metoder av Yttrandefrihetens Tröghets- samt Tyngdlag, är förstås att Gemene Man med Äkta Maka samt deras Äkta Barn som antingen ingår i kategorin ”Många Barn på Bygden”, andras Bortbytingar, vilseförda Mylingar eller bara sådana horungar som, i förbifarten i skarpt gällande nuläge, fortsatt upplever alienerings- och distanseringseffekter som till och med Marx förklarat tillhöra Cargosektens främsta drogmarknad.

Då allt fler av Skattebetalande Medborgare och Undersåtar ingått i i Falska Vänners Anonyma Beroende där Uppmärksamhetsbehov eller ”Hjalmar Söderbergs Bekräftelsesaknad”, var och en kan uttala ” – Jag heter antingen NN, John Doe, eller något helt annat, som till exempel Guy Fawkes och jag önskar förbli Anonym även i sällskap där Unmasked Karaoke-estradörer stör alla de Descartianska Hatare som hellre än gärna dyker ner i en väl förtrogen skara av likasinnade i subversiva kulturberikare inom ”Samfundet I Fäders Spår, Rotfyllda Allmogen, Urbaniserade Hembygdsgårdar och Övervintrande Ensamstående Lättbriserade Krutgubbar i Manhemsrörelsen” där var mitosisk cell i Slutet Nätverk också är utövare av Post-Darwinistiska föresvävande förespeglande, kemiskt-syntetiskt Urval vars främsta genetiska egenskap är att ha ögon i nacken och gå med ryggen framåt mot fatalt ödesmättade livsavgörande undergångar, typ speleologiska orter i predestinerad Ödebygd utan vare sig Hembygdsförening eller statsunderstött Byalag, typ Jantes.