Barnets Vilja till Självuppoffrande Idealism satt i Omfattande Avvikelser beror ytterst på Känslostormar i Andlig Berg och Dalbana.

Liksom Frihet kan definieras olika beroende på Graden av Omfattning i Tryggad Verkstad, kan också graden av Trygghetslarmande Olyckskorpar Sätta ner Foten i Eländig Terräng.

Det Enda som Gemene Man i Soffliggarens Position Framför Urnan bör betänka Är hur Retoriskt Bevandrade i intetsägande klyschor, lyckas framstå som En Självutnämnd Förläggare av Framtidens Språkförbistringar som Bäst kännetecknas av Känslomässigt Försåtliga Upploppsmakare i Anspråk på att Försätta Wittgensteins Språkspel i Egentidens Livspussel med Välanpassade Desinformationsbitar i Orimliga Proportioner till Osannolika Randomiserade Urvalsprinciper.

Det behövs inte nödvändigt en Påhittad Antagonist för att Sätta sig själv i Tryggt Försvar.

Det Tryggaste Förvaret är så långt bortom Anfallets Mittlinje som de Hypotetiskt Spekulativa Rättmätigt Egensinniga Demagogerna söker Föreställa Röstberättigade Medborgargarden.

Här i Medveten Närvaro kan Effekten av Bestående Livet i City vara minst lika Affektivt Laddat som Trygghetsberoende Trygghetsnarkomaner Förespeglar Andra Medvetet Närvarande på Säkert Avstånd från Avsedda Motståndarlagets Anfallsspelare från Högern längst ut i Mittfältet.

Det pågår alltså en permanent Normaliserad Rokad mellan Den mest Högtravande i Nonsens Exekutive närmaste Högeryttern till Mittfältsspelarens Antropocentriska Mentala Frånvaro i Ord och inga Visor avseende angående Corona samt andra ohälsosamma Fysiska tillstånd i Orten närmast liggande Förr-i-Tiden, Framförvarande.

Förr förblir tills vidare helt odefinierat eller till och med odefinierbart.

I Neoluddismens senast uppdaterade version av Diskbänksrealistiska inslag i Diskmaskinsrealistiska Mångkulturella Vardagsverkligheter, förblir Förr synonymt med Asymmetriska påmålad Fan på Väggen eller Fan i Skutan.

Det Allra Mest Uppenbara är Att Den Demagogiska Demoniserande Domedagsprofeten i Skepnad av Svartmålande Olyckskorp som mera ofta än sällan ropar på Vargen, verkar lida ett näst intill livshotande Inslag av Frivilligt Omedveten Frånvaro.

Då likartade Proselyter i det Påstådda Föresvävande Luddigt Uttryckta Motståndarlaget bäst Bör Inkvarteras i Internerande Pliktskolor, typ Neoluddistiska Retro i Betydelsen Vintage Uppfostringsanstalter, bör i God tid i Förväg, Profylaktiskt Preventivt, Förhärskande Egenmäktigt Utsedda Försåtsminerande Krigshetsare Provocera fram Bland De Främsta av de Egna Leden, en Inledande Självbild av Frihet under Ansvar, hellre än en Fri Uppfostringsanstalt där Vargen är satt till den ej av andra egna Likasinnad eftertraktade Platsen som Tillsvidareanställd Fåraherde, eller Bock i Örtagård.

I Sådana Offentliga Sammanhang är hellre att Föredra Två som Dansar Tango, än en Som Föregående Talare, dansar en Sommarvals med ty Ett Steg framåt och Två steg Framåt.

En Amatör utsedd till Dansmästare Ser hellre Horne-Per i Eget Frivilligt Självförvållat i Självuppoffrande Utsatt Läge, återgå till Panelhöneplatsen på Åskådarbänk.

Det finns många, betydligt Värre Oersättliga i Meningen Retroaktiva Anspråk på Världsförbättrande Återgång till det Cirkulära Kretsloppssamhället i vilket Föregående Demagog hellre än Gärna i Åtgärden Förväxling mellan Projektiv Identifikation till Självförhärligande Egenmäktigt Förfarare i Gestalten av Pläderande för Gallerierna Förförande Manipulatör av Menlösa Barn i Omvårdnaden från Hängiven Änglamakerska ofta sponsad från Allrahögstainstans Högra Hand Rättskipande Skarprättare, typ Mäster Mikael.

Det är alltså inte utan att, med förutfattade kanske förhastade Aningar, anta att Fan och hans Ålderspensionerade Mormor Eftertraktar ett Gott liv i Skattebetalarnas Bidragssamhälle men samtidigt med Ständig tillgång till Skatteflykt bort till Välansett Skatteparadis utanför Rikets gränser, stramar åt Gränserna för Internerade i Idylliserad Pliktskola, typ Uppfostringsanstalt Nära Dig.

Förespeglaren i Sig verkar inte ha något som helst Emot Att Uppleva Sig själv Inifrån som Den Goda Herden, men samtidigt, utan större ansträngning Förvägrar sig själv till Ofrivillig Isolering, dra sitt Strå till Stacken.

De Andra Självgoda Herdarna anses av Denna Förespeglande Domedagsprofet som Ersättliga förpassade permanent till Avbytarbänken, medan Den Gode Herden Själv, i förhållande till Den Tysta Majoriteten av Väljare bland Crethi och Plethi hellre än Gärna Inträder i Skruden ”Hundhuvud med Medbestämmanderätt angående Jämställda samt Jämlika Förhållningsorder i Iscensättande Föreställningar om Självmedveten samt Självsäker Skarprättare, gärna med dunkelt tänkta ord från Ofrivilliga Medborgare i Ansvarsbefriad Positionering.

Allt som den Förespeglande Demoniserade Demagogen kräver av Nyanlända Nytillkomna Kulturberikande Pluralister är Anpassning till Framförliggande Ohållbar Situation i Osäkert Nutidsläge.

I korthet menas med det att Kulturbevarande Neoluddister utifrån Förespeglande Illusion avseende Aldrig Självupplevt Feodalsamhälle, lyser med sin Frånvaro då det Hettar till i Röda Stugors Vita Knutarna ute i Grannsamverkans Umgängesformer i sedan långt tillbaka Ödesmättad Kulturbygd i Närliggande Anknytningar till antingen Hamlets Vara, eller Heideggers Intet-tillvaro.

Utan ringaste tvivel om hur Verklighetsförhållandena egentliga artar sig kan Oförutsägbara Hägrande Illusioner från Medvetet Frånvarande Ansvarsbefriade Tilltalare där Målsägaren med Andlig Munkavle blir Utsedd som Hotbild med endast Dunkla Skyar som Kulisser i Tragikomiska Utspel Som Rokad mellan Yttersta Centerspelaren och Innersta Högeryttern, som inte alls ägnar lika mycket Förspilld Tid åt Spirituella Extremsporter, än Till Gult by Association Anklagelser mot Utesluten Tredje Person Pluralis, vars Enda Tillgång finns i Affektivt Laddade Förhoppningar om ett Fortsatt Leverne med Inner Peace i Säkrad Målbild i Skarpt Diskmaskinsrealistiskt Framtidsläge.